Bra att det var ett farthinder och inte en bergvägg! – Fredags Funderingen

• Först det yttre.. – vi har varit relativt förskonade från familjetragedier under den senaste 10-års perioden (ta i trä). Visst har det funnits sjukdomar och olyckor men inget fruktansvärt allvarligt eller skrämmande och oväntat. Det mesta har varit övergående, hanterbart och/eller väntat.

• ..sen hastigheten.. – vi har genomfört förändringar i vad som bäst kan beskrivas som en bekväm promenadtakt. Det betyder att vi kanske inte nått resultat rekordsnabbt men det innebär också att vi under vägen har kunnat justera riktning, bromsat i tid och tagit en liten sväng runt saker som stått i vägen utan att det blivit någon katastrofal krasch.

• ..och sist förberedelsen – med hjälp av förberedelse har vi också omvandlat en del bergväggar till farthinder – sparade pengar, god planering och utrymme i kalendern har gjort att avvikelser kunnat hanteras utan att det blivit katastrof.

Den första aspekten kan man ju inte göra så mycket åt, möjligen är man bättre förberedd även för de riktigt jobbiga sakerna genom rimlig hastighet och förberedelse men inget kan helt förbereda en för riktigt jobbiga saker som drabbar familjen eller andra som står en nära. Tror också att en allvarlig händelse i familjen hade gjort oss än mer övertygade om vår väg men däremot hade det ju kunnat sätta oss tillbaka tidsmässigt och ekonomiskt då vi varit tvungna att fokusera på något annat under en period.

De två senare är dock medvetna val. Något som vi ofta tror blir förbisett är att om vår tid och ekonomi är utnyttjad till max under goda tider vad har vi då för förberedelse för ens någon mindre negativ överraskning? En mindre ekonomiskt överraskning som inte kan hanteras kan snabbt växa till en jobbig skuld och en tidsmässig utmaning om inget utrymme är skapat kan på sikt leda till stress och negativa hälsokonsekvenser.

Samtidigt är det vanligt att höra att många tappar sugen med sina förändringsplaner just för att det kommer (små) negativa överraskningar efter vägen. En månad med sjukskrivning och lägre inkomster eller en oväntat reparation av bilen med efterföljande kostnad gör att man tappar sugen med sparandet. En tidskrävande utmaning under en period när man planerat för att varva ner kan vara tufft . Å andra sidan kanske man har möjlighet att hantera utmaningen just för att man planerat in fri tid och har ekonomiskt utrymme.

Kanske ska man vara glad när man dundrar på ett farthinder och tänka att under andra förutsättningar hade det istället kunnat vara en bergvägg.

Planeringen och förberedelsen är inte bortkastad bara för att det inte riktigt blir som man tänkt sig, troligen är det istället den som möjliggör att man hanterar det oväntade utan att det blir katastrof? Eller hur tänker ni?