Något som länge intresserat mig är hur vi kan utveckla våra respektive lokala samhällen till att bli mer hållbara och självförsörjande. För egen del tror jag inte att detta i första hand kommer ske genom några stora politiska beslut eller planering utan att detta behöver ske genom små lokala initiativ som börjar med individer och sedan sprider sig till föreningar och företag.
Det vi lokalt kan vi fokusera på och där vi har stor påverkan är att täppa till läckage i vår egen och lokalsamhällets ekonomi. För flera år sedan liknade jag detta i ett inlägg vid att pumpa in luft i en trasig badring men i rapporten ”Strategi för lokalt och gemensamt välståndsbygge” har Ylva Lundkvist Fridh istället illustrerat detta som en hink med hål i.
Denna hink är uppritad för att beskriva ett fiktivt mindre lokalsamhälle ”Läckby” men skulle i princip kunna se ut på samma sätt för en privatekonomi, en region eller en stad. En välfungerande ekonomi behöver fylla på med pengar/resurser men är också vara bra på att inte i onödan läcka ut pengar/resurser. Om läckaget är för stort spelar det nästan ingen roll hur mycket resurser man pumpar in det blir ändå inget kvar.
I privatekonomin kan detta handla om att spara en del av inkomsten varje månad så att man gradvis bygger en starkare ställning. Alternativt att använda mer av sina pengar till att förbättra saker av bestående värde som att underhålla bostaden eller anlägga en hushållsträdgård och skaffa höns och/eller skaffa sig nya kunskaper och färdigheter.
De som inte bygger upp någonting bestående skulle kunna kallas för familjen Läckman och har efter många år inget mer att visa för sina ansträngningar än en stor hög skrot av begränsat värde och troligen också en hög skuldsättning. Små skillnader över lång tid kan sätta i övrigt liknande familjer i väldigt olika situationer beroende på graden av läckage i ekonomin.
Det är dock på samhällsnivå lokalt som det blir riktigt intressant, det är nämligen väldigt stor skillnad på hur de som bor på en ort väljer att spendera sina pengar och skillnaden accentueras när den lokala ekonomin granskas i flera led. Ett visst läckage får vi räkna med för allt kommer inte att kunna tillverkas på din ort och ni kommer säkert vilja fortsätta att resa då och då och uppleva saker på andra orter. Betänk dock dessa två exempel.
- Familj A spenderar 70% av sina inkomster hos lokala handlare som i sin tur spenderar 70% av sina inkomster lokalt och så vidare efter 5 lokala led kommer dessa pengar ha fortplantat sig i systemet och avrundat blivit till (0,7+0,5+0,4+0,25+0,15 =2). Alltså har cirka 200% av den ursprungliga inkomsten hos familje A cirkulerat i den lokala ekonomin.
- Familj B spenderar 30% av sina inkomster hos lokala handlare som i sin tur spenderar 30% av sina inkomster lokalt och så vidare efter 5 led kommer dessa pengar att ha fortplantat sig i det lokala systemet och avrundat blivit till (0,3+0,1+0,03+0,01+0,00 = 0,45) Alltså har cirka 45% av den ursprungliga inkomsten hos familje B cirkulerat i den lokala ekonomin.
Om alla spenderar som familj B kommer den lokala ekonomin gradvis urholkas medan om alla spenderar som familj A kommer den att byggas upp och bli mer och mer livskraftig. Utbudet av varor och tjänster kan öka och ännu högre andel av konsumtionen kan spenderas lokalt i varje led.
För att detta ska hända behövs två saker, för det första behövs ett lokalt utbud och för det andra behövs att familjer, föreningar, organisationer och företag väljer att spendera lokalt i första hand om det överhuvudtaget är möjligt. Till exempel att man ser ett värde i att köpa lokalt även om det i vissa fall (kortsiktigt) är lite dyrare.
Det är också av stor betydelse vad vi väljer att konsumera, konsumerar vi lokal service så är det mer som återcirkulerar jämfört med om vi köper varor. Säg att du till exempel behöver en fungerande cykel till våren.
- Alternativ 1 – Du köper den för 5 000 kr hos den lokala handlaren då stannar kanske 25% eller 1 000 kr av dessa hos handlaren och övrigt går till leverantörer i olika led på annat ort.
- Alternativ 2 – Du väljer istället att lägga ner 1 500 kr på att reparera och serva din gamla cykel hos samma handlare. Då är det ändå troligt att 1 000 kr stannar hos handlaren då denna typ av konsumtion innehåller mer lokal service och färre ”importerade” varor.
Effekten av båda alternativen är en välfungerande cykel och i det senare fallet mindre läckage i den egna ekonomin och samma effekt för handlaren och mindre avfall och därmed mindre miljöpåverkan.
Säg att du sedan använder 1 000 kr som du ”sparat” genom att avstå inköp av en ny cykel till att ta en middag med familjen på en lokal restaurang. Då kommer du ha bidragit mer till den lokala ekonomin samtidigt som du sparat 50% jämfört med inköpet av en ny cykel. Samma resonemang går att tillämpa på alla övriga områden som husrenoveringar, bilservice etc. Underhåll ger generellt större effekt lokalt medan det sparar pengar och miljö jämfört med att köpa nytt. Genom att du sparar så mycket pengar i de största utgiftskategorierna kan du kosta på dig att köpa ännu mer lokalt även om priset i vissa fall är lite högre.
Det här skulle jag kunna skriva en hel bok om...men det här får var allt för den här gången men jag är helt säker på att vi kommer återkomma i det här ämnet flera gånger framöver!
Hur ser ni andra på detta med att delta i det lokala livet? Funderar du någonsin på hur din konsumtion gynnar det lokala? Är pris alltid avgörande eller finns det andra saker som avgör?
Vi försöker verkligen svara på alla frågor vi får och ställer du frågan på bloggen så kan fler läsa både fråga och svar! Vill du ändå skicka ett privat meddelande, boka en föreläsning, intervju eller liknande så går det bra via detta formulär. Vi finns även på twitter som @farbrorfri och på instagram som @enkelboning där ni också gärna får följa oss!
Just nu finns möjlighet att köpa båda våra böcker direkt från förlaget till ett fantastiskt paketpris!
Kanske som present till en vän som har allt utom tid? Erbjudandet gäller endast till och med 31/3.
Enkel boning- ett fritt liv i all enkelhet- 
Jag tror precis tvärt om. Man bör fokusera på stordrift och effektivitet för att minska läckaget.
Om varje ort skulle ha ett litet knäckebrödsbageri och kafferosteri skulle det bli både dyrt och dåligt. Bättre då att de från Gävle köper knäckebröd från Leksand och de från Leksand köper kaffe från Gävle.
På så sätt sparar vi som individer pengar då knäckebröd från en stor fabrik blir billigare. Och samtidigt ökar chansen att svenska företag blir konkurrenskraftiga och klarar stå emot internationell konkurrens.
Skulle vi ha 250 små knäckebrödsbagerier i Sverige kan jag lova att majoriteten som såldes på ICA och Willys skulle vara butikernas egna märke tillverkat i en fabrik i Tyskland.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Allt är ju relativt, i ett globalt perspektiv är ju kafferosteriet i Gävle eller knäckebrödsfabriken i Leksand lokalt för alla som bor i Sverige eller till och med Norden. Som jag ser det finns det ingen motsättning i detta, tänker inte att det ska finnas en bilfabrik eller cykeltillverkare i varje by heller men däremot så kan man köpa och serva sina fordon lokalt och kanske välja att, relativt sett, lägg mer på service än på nyinköp. Samma sak med maten som man kan köpa hos den lokala handlaren och kanske välja lokala alternativ när bra finns även om delar av det som är i kassen är långväga.
Mitt perspektiv är inte heller att någon ska helt avstå från att köpa saker utanför sitt lokalsamhälle (familj A använder ju 30% utanför) utan snarare att det lokala alltid är förstahandsval och endast när det inte finns en lokal lösning så tittar man längre bort. Idag är det på tok för många ganska likartade produkter som byter plats över landet/världen, typ potatis från Dalarna som säljs i Skåne medan Dalfolket äter potatis från Tyskland.
Det är också många konsumenter som åker mellan angränsande kommuner i ett virrvarr och byter plats med varandra för att handla varor och tjänster som finns på hemmaplan. Delvis är det en strategi att attrahera konsumenter utifrån istället för att fokusera på vad lokala konsumenter efterfrågar.
GillaGillad av 2 personer
När det gäller livsmedel så köper jag nästan alltid svenskt om det finns. Jag gör några undantag för Valios laktosfria produkter. Jag tycker det är självklart för jag vill ha ett svenskt jordbruk. Sedan smakar svenska tomater bättre än importerade spanska.
Cykelaffärer är en sån grej där jag även försöker köpa lokalt cykelprylar för jag vill ha någon som gör service på min cykel. Sen är jag inte totalt prisokänslig. Är prisskillnaden alltför stor kan jag köpa delar lokalt och delar på nätet. Jag gör nog också en skillnad på den mindre butiken eller bageriet jämfört med de större kedjorna såsom Åhléns, Lindex etc.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Det är nästan omöjligt att vara ”perfekt” och det finns ibland väldigt goda orsaker till att delvis välja saker som inte finns lokalt. Att ha attityden att välja det mest lokala när det inte finns goda argument emot är en bra start…att alltså ha det mest lokala som förstahandsval och endast när det inte funkar titta på annat.
Ibland är som du säger tillexempel pris skillnaden för stor eller utbudet lokalt för litet och därmed är det ett bra alternativ att köpa på nätet. Ibland kan det ju även handla om att man köper en pryl på nätet men får den monterad lokalt (jag har gjort så med däck till bilen och det tyckte till och med den lokala däckfirman var bättre för dom är bättre på monteringen än på att köpa in däck).
En annan aspekt när det gäller pris är ju att se helheten, att tillexempel köpa nya slangar till cyklarna hos den lokala handlaren trots att de kostar några tior extra kan även tid om alla gör det vara skillnaden mellan att ha en lokal handlare eller att inte ha en om några år. Man ska också betänka besparingen i tid att bara kunna gå in och plocka upp det man behöver och det att man kan fixa det som behövs direkt och inte behöver vänta på en leverans.
Som sagt så många gånger nu så handlar detta inte om att bara köpa lokalt men att se det som förstahandsvalet, samt i någon mån fundera på vad det är man köper. Att köpa sådant som produceras lokalt (varor och tjänster) har större effekt ekonomiskt.
GillaGilla
Jag håller med dig om att det är bra att handla sp. Jag tror jag har nämnt det på andra blogg med problemet med ‘många’ i FIRE rörelsen (jag menar inte nödväntigvis er – ni har kanske profilerat er i media med den ekonomiska biten men verkar ha förflyttat er ifrån det lite nu) är att de ger intrycket av att vilja köpa allting i en stor Willys butik och aldrig gå till en restaurang/cafe/krog/köper hämtmat – och då är det ju svårt för små butiker och cafeer mm att finnas kvar – det är ju synd tycker jag att den klassiska mysiga stadsbilden hotas av det. Så FIRE/spara gärna men inte till överdrift
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Från min perspektiv handlar det här om att restaurangbesöket eller kaffe besöket ska vara en upplevelse. Hellre en riktigt bra lunch eller kaffe på den lokala restaurangen/caféet än en massa koppar eller snabbluncher på språng förbi Pressbyrån eller hamburgerkedjan. Vi lägger också i vanliga fall en när det inte är pandemi gärna pengar på kaffe, glass, fika, korv etc i olika föreningssammanhang där en förening säljer och samlar pengar till verksamheten.
Överlag tror jag att vi behöver färre men bättre både upplevelser och saker och att det är ett sätt som vi simultant kan få bättre liv, rädda planeten, förbättra vår hälsa och vår privatekonomi och samtidigt bidra till levande lokalsamhällen med ett bra utbud av högkvalitativa tjänster, varor och upplevelser.
GillaGilla
Jag håller med! Och ber om ursäkt för alla stavfel/slarvfel ovan 😀
GillaGillad av 1 person
Intressant. Vill minnas att du hänvisade till ”Strong Towns” någon gång, och jag känner igen mycket av tankegångarna därifrån. Jag försöker i den mån det går att leva så. Jag bor i en storstad, om än inte ”mitt i smeten”. Och jag utnyttjar i så stor utsträckning det går den service/handel som finns på bekvämt gång/cykelavstånd. Mycket utifrån perspektivet ”hela staden ska leva”. Det är liksom trevligare om hela staden är en väv av bostäder, arbetsplatser, verksamheter och service än om det är uppdelat mellan bostadsområden, externa köpcentra och de mest centrala delarna av staden som något slags nöjes- och restaurangcenter. Jag hade gärna sett att det fanns en fristående cykelreparatör att gynna i mitt närområde. Men det finns ”bara” en kedja. Men genom att serva cykeln där bidrar jag till att den blir kvar, på bekvämt gångavstånd från mitt hem. Det vore ju förfärligt om man skulle vara tvungen att lasta på cykeln på bilen så fort något skulle fixas, och köra iväg med den till andra sidan stan.
Sen råkar det vara så att jag har en stor ICA Maxi på bekvämt gångavstånd så det blir liksom inget avkall på varken pris eller utbud om jag handlar min mat lokalt… Egentligen hade jag hellre gynnat en mindre matvaruaffär men någon sådan finns inte, eftersom ICA Maxi slagit ut det mesta på flera kilometers radie. Gångavstånd till mataffären är förresten relativt – jag går genom en park där man inte kan köra bil, 800 m enkel väg, handlar för ett hushåll på fem pers med stor ryggsäck och två tygkassar. Det är inte alla grannar som gör så…. Det blir en omväg med bilen istället. För övrigt har jag märkt att jag blivit väldigt bra på att sålla bort onödiga saker när jag har viss begränsning i hur mycket jag orkar bära hem.
Den motsättning som kan finnas mellan FIRE och att gynna det lokala näringslivet, och som nämnts av andra som kommenterat här, har jag också funderat på. Om alla hade haft samma restautang- och cafévanor som jag har, då hade det varit pandemikris i restaurangbranschen för jämnan. Men nu är det väldigt få som lever som jag så jag känner inte att jag behöver ha dåligt samvete för det. Och precis som du nämner försöker jag när det ändå blir restaurang- eller kafébesök att gynna de fristående näringsidkarna. Avstår helt kaffe i pappmugg på Pressbyrån men lägger lite pengar nu och då på en smarrig fika eller en middag på kvartersrestaurangen.
GillaGilla