Allt mer ser jag livet som en serie av olika säsonger, där man behöver anpassa sitt tillvägagångssätt för att passa den säsong som man kommer till. På samma sätt som med säsongerna i naturen så kan man njuta av dom alla men man måste anpassa sitt sitt tillvägagångssätt efter de varierande förutsättningarna. På hösten passar det bra att göra en brasa, nu på sommaren passar det bra att ta på sig kortärmat och gå ner till sjön. Att göra tvärtom blir inget vidare.
Säsongerna blir ännu tydligare när det gäller barnen, det går så snabbt och det lilla barnet som nyss hängde på din arm är helt plötsligt ett stort barn, sedan en tonåring och innan vi vet ordet av är de oberoende vuxna. Vi åldras i och för sig också men var ju vuxna redan när de föddes och kommer inte vara speciellt gamla när de är vuxna så vår förändring är inte lika tydlig.
Även barnsparandet har förändrats genom åren, när barnen var riktigt små behövde de nästan inget alls, vi valde då att sätta undan barnbidraget till deras eventuella framtida behov, i nästa steg när de blev lite äldre (ungefär skolålder) så valde vi istället att ta dessa pengar och använda dom till gemensamma större upplevelser (framförallt resor) och från och med i år även läger som de deltar i var för sig. Tanken är att ett kapital kan de enkelt spara ihop själva när de blir vuxna men upplevelser under uppväxten kan de inte ta igen senare. Pengarna vi sparade de första åren har vi dock inte rört och de har nu även växt lite med avkastningen.
REKLAM: DU VET VÄL OM ATT VÅRA BÖCKER FINNS SOM LJUDBÖCKER? Perfekt nu på sommaren! De finns på flera plattformar bland annat Nextory där du kan få 30 dagars gratis lyssning om du är ny prenumerant.
Helt plötsligt inser vi att vår äldsta bara har två år kvar till sin 18-årsdag och då är det ju meningen att han ska få ”sina” pengar? Men hur ska det gå till utifrån att de nu är i in klumpsumma för alla tre?
Vi tänker såhär nu när det börjar närma sig att vi kommer dela upp pengarna vid ett visst tillfälle i tre lika stora ”högar” och investera i samma antal fondandelar till vardera barnet. Den äldsta kommer få detta överfört i eget namn om två år, mellansonen om fyra år och den yngsta om sju år. Det rör sig i dagsläget om cirka 150 000 kronor per barn så en del pengar men inga astronomiska summor.
Ett tag hade vi tanken att vi inte skulle föra över pengarna vid 18 års dagen för att vi på något vis skulle behålla kontrollen och inte låta dom slösa vårdslöst. Nu lutar vid dock allt mer åt att de helt enkelt bara ska få ut sina pengar och i den mån de tar bra eller dåliga beslut så är det också en del av att bli vuxen? Jag fick själv ett antal aktier när jag fyllde 18 och även om en del av dessa pengar sedan kanske spenderades mindre ansvarsfullt så känner jag i efterhand att det gått rätt OK.
Ni som har barn hur tänker ni? Ni som har vuxna barn hur har ni gjort?
Enkel boning- ett fritt liv i all enkelhet- 
Känner mig väldigt kluven till det upplägget, man är inte vuxen bara för att man fyller arton, vi sparar till våra bägge barn på enskilda konton och när barnen är kanske runt 22 så slår vi hop dessa konton och delar lika sedan kanske pengarna används till ett eventuellt lägenhetsköp så kan man hjälpa till med insatsen alternativt att pengarna placeras i innehav som delar ut med jämna mellanrum så man får lära sig att pengar gör pengar och ränta på ränta effekten.
Ni känner era barn bäst men hur gör man om äldsta barnet är helt moget att ta hand om pengarna och gör förnuftiga val medan när yngsta barnet blir 18 inte alls är moget och kommer att bränna alla pengar på energidryck och hembränt ska man då inte ge pengarna till det yngsta barnet?
GillaGilla
Hej och tack för din kommentar,
Intressanta synpunkter, tidigare har jag också tänkt på olika varianter där barnen skulle få pengarna senare eller att de skulle kunna söka ”stipendier” från oss för saker de ville göra. Men ju mer vi tänker på det så tänker vi att vi nog helt enkelt måste låta våra barn bli vuxna och ta både bra och mindre bra beslut själva. På det stora hela är det inte så mycket pengar och om de vill kan de jobba ihop en liknande summa på något år så det är inte miljoner vi pratar om. Det finns för och nackdelar med alla upplägg men som sagt lutar just nu åt att barnen helt enkelt kommer få pengarna (fondandelarna) när de fyller 18.
GillaGilla
Vi har delat upp sparandet till barnen. Dels har de haft varsin fond i eget namn. När de var små gick alla pengar de fick vid jul och födelsedagar mm dit. När de blev äldre hade vi dialog om pengar de fick eller tjänade skulle sparas eller användas. När de fyllde 16 fick de ta över ansvaret själva (det är ju vid 16 och inte 18 som de juridiskt har rätt att disponera över egen inkomst).
Parallellt med detta månadssparade vi åt dem, men i vårt namn. Dessa pengar fick/får de i samband med att de flyttar hemifrån.
Vi började med att spara i separata fonder, men landade i att de får samma summa. Med tanke på inflationen blir inte heller det 100% rättvist eftersom de har flyttat/flyttar vid olika tillfällen. Men livet är inte rättvist… Och det jämnar säkerligen ut sig.
Det blev ingen jättesumma; ca 150′ plus att vi fördelade arv efter mina svärföräldrar direkt till barnen på ytterligare 35′. De har dessutom fått bo billigt (inte gratis) hemma under studierna, så att de har kunnat lägga undan ytterligare.
Jag tycker att ni resonerar helt rätt när ni prioriterar upplevelser under uppväxten.
Jag tycker att det är galet att det har blivit nån slags norm att föräldrarna nästan förväntas köpa barnens första lägenhet. Visst är det en tuff bostadsmarknad en vårt upplägg har gett barnen tillräcklig grund för att kunna flytta hemifrån, i Stockholm, i någorlunda vettig ålder (2 av 3 och den sista på gång).
PS. Nu går vi in i en ny, spännande säsong med vuxna, utflyttade barn. Vi ser fram emot det och har massor av planer och känner ingen separationsångest (även om nostalgin ibland kan komma smygande, men det känns naturligt och fint). Det är underbart att umgås med sina vuxna, självständiga barn och konstatera att vi har gjort ett bra jobb!
Jag är övertygad om att det blir så för er också. Lycka till!
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Spännande att höra era reflektioner och hoppas att även vi kommer kunna ha en bra relation framöver med våra vuxna barn. Faktiskt så tror jag att det ur denna synvinkel är bra att behandla dom som vuxna när de blir myndiga och säga en del ansvar på dom för sina egna pengar men också för att tjäna egna pengar och betala det mesta själva. Tänker nog att de ska få bo och äta hemma utan kostnad så länge som de studerar på heltid men så snart de är gamla nog för att jobba extra och få sitt studiemedel så tänker jag att de ska få betala allt annat själva.
GillaGilla
Jag har ett barn men hade det varit flera hade nog pengarna lånats ut i samband med ett bostadsköp som insats. Alltså spara för att låna ut, inte att ge. På så vis så försvinner inte pengarna till någon framtida sambo heller..
Skickat från Outlook för iOShttps://aka.ms/o0ukef
GillaGillad av 1 person
Hej och tack ör din kommentar,
Intressant perspektiv, jag har aldrig funderat över det där med att någon framtida sambo skulle kunna få del i pengarna och är inte säker på att det ändrar mitt perspektiv heller, tänker att även det är en del av livet…men spännande perspektiv som tål att tänkas en vända till på.
GillaGilla
Jag tänker också på att den där sambon kanske blir ex-sambo och då är det inte roligt för någon av de som drabbas av den ekonomiska förlusten 😅 rätt som det är krymper ens egna hårt sparade pengar med hälften som var ämnat för barnet och hur kul är den läxan.. alla för sina ekonomiska förluster och lär sig av dem men det är rätt bra om man kan försöka hålla dem nere så lågt det går 👍
Skickat från Outlook för iOShttps://aka.ms/o0ukef
GillaGillad av 1 person
Jag skulle varit mycket försiktig med att ge barnen pengarna till 18-års dagen. Vårt ena barn, som vid 16 års ålder var mogen, ansvarsfull och alltid kunnat hantera pengar, drabbades i sena tonåren av en psykisk sjukdom och år av självmedicinering/droger följde. Om hen haft tillgång till en större summa pengar hade det kunnat sluta med riktig katastrof. Mycket kan hända under de sena tonåren/åren som ung vuxen som man aldrig ens kunnat föreställa sig. Vi hade valt att behålla sparandet i vårt namn och det är jag evigt tacksam för.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Olika former av ohälsa och missburk är ju en skräck som förälder men för min del känns det inte som en anledning att inte ge barnet ”sina” pengar och bli vuxen. I slutändan tror jag att en eller några hundratusen kronor inte gör varken till eller från vad gäller missbruk och ohälsa. Sparandet är just nu och kommer fram till 18 års dagen vara i vårt namn så fram till dess skulle vi kunna ändra oss om vi kommer på andra tankar.
GillaGilla
Vi har funderat en hel del kring detta ämne. Först sparade vi i respektive barns namn så att de skulle få pengarna när de var 18 år. Men nu har vi gjort om så att vi har varsitt ISK-konto med fonder till dem i vårt namn. Vi har landat i att pengarna blir tillgängliga för dem när de flyttar hemifrån, som en starthjälp, vilket skulle kunna vara väldigt olika i tiden beroende på val av utbildning etc. Då kommer de få ”ansöka” om bidrag ur sin ”fond” för att vi ska ha lite kontroll (man vet heller inte vem ens barn råkar träffa) och vi kommer fortsätta förvalta pengarna tills de tar slut. Hos oss rör det sig inte om några fantasibelopp men det blir ändå en bra startpeng.
Vår äldsta börjar nu gymnasiet och kommer få studiebidrag. I och med det kommer vi ordna med ett eget ISK-spar i hennes namn som hon kommer ha eget ansvar för (med hjälp av oss tills hon själv kan bli kund på riktigt vid 18 år.)
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Det hade kunnat vara en variant, tänker spontant att min utgångspunkt är att barnen i stort sett ska klara sig själva när de gått ut gymnasiet. Det skulle kunna bli en examenspresent och en start på det egna livet på egen hand, vid 18 är det ju något år kvar till studenten i vanliga fall.
GillaGilla
Intressant det där på vilket sätt pengarna ska ges till barnen. Finns många olika upplägg. Om man värdesätter att det ska bli helt rättvist i beloppet dom får finns även ett annat upplägg. När den äldsta ska få ut sina pengar ger man denne först säg 20% av potten, sedan likadant med mellanbarnet. När sen det yngsta barnet fyller 18 så betalar dennes 20% ut men även så får de tre syskonen då dela på resterande pengar på kontot. Detta för att kompensera svängningar på börsen som kan spela en stor roll i beloppet varje barn får.
Vill passa på att tacka för era böcker, bloggen och allt intressant jag fått ta del av från er. Även om FIRE inte är mitt mål så påminner våra liva väldigt mycket om varandras och det är ni en del utav.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Läste direkt men har varit borta från tangentbordet så det tog tyvärr ett tag att svara. Roligt att ni funnit våra böcker inspirerande det är alltid så roligt att höra.
Intressant lösning med uppdelning av gåvorna i flera delar, helt klart en möjligt lösning. Som sagt i inlägget lutar vi just nu åt lösningen att de helt enkelt bara får pengarna när de fyller 18 och att det är samma mängd fordandelar snarare än exakt samma belopp och därmed rättvist på det sättet. Om de äldre väljer att behålla kommer de då när det tredje barnet fyller 18 ha exakt lika mycket pengar även om det inte ser ut så exakt vid överföringstillfället tänker jag.
GillaGilla
För oss är det INTE barnens pengar. Vi sparar för att kunna hjälpa till vid tex bostadsköp, studier, körkort, företagande, bröllop eller kanske föräldraledighet. Men det är inte barnens pengar i våra ögon. Det är våra pengar men de är öronmärkta för att kunna hjälpa dem i svårare tider/stora inköp. Inte för att få som gåva och spendera fritt. Men där tänker alla olika.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Ditt tankesätt påminner mycket om hur jag tänkte tidigare men numera så känner jag allt mer att vi vill låta barnen bli vuxna och ta eget ansvar. 150 tusen är mycket pengar men samtidigt en summa som jag vet att man om man ger sig fan på det kan spara ihop på nått år eller mindre så detta är i slutändan en rätt liten hjälp på vägen i början men det är deras egna beteenden och mognad med pengar som sedan kommer avgöra.
GillaGilla
Mina är bara 11 och 13 men jag tänker INTE ge dem en summa när de fyller 18. Kommer nog inte prata så mycket om de här pengarna öht som nu uppgår till totalt 460 000 kr för båda barnen.
Jag tänker som så att om det är saker de vill göra när de är lite äldre så kommer det finnas pengar. Körkort. Kanske plugga utomlands. Säsonga. Åka på språkresa nån sommar. Köpa lägenhet.
Så jag tänker ganska lika som CL här ovan. Dock inte att jag väntar så länge som till att de får pengarna om de ska vara föräldralediga.
GillaGillad av 1 person