Som många andra har vi nästan helt slutat titta på linjär TV och det innebär att vi ibland är sämre uppdaterade på vad andra tittar på. Någon enstaka gång händer det dock att TVn är på några minuter och då reflekterar jag på att det finns många program med extrema teman. Ett som kommit på några gånger sent på kvällen är ett där personer ska överleva i naturen under tuffa förhållanden.
Jag utgår ifrån att program som går på TV får ett relativt stort intresse då jag tänker att väldigt smala produktioner snarare finns på typ YouTube och därför tänker jag att det finns massor med människor som tittar på detta med stort intresse.
Samtidigt upplever jag att minsta lilla strapats i vardagslivet har blivit nästan övermäktigt för gemene man, ibland känns det nästan som bara det att handla utan bil har blivit en extremsport som endast utövas av ett litet fåtal. Än värre blir det om det kommer en liten droppe regn, blåser lite eller är för kallt/varmt.
Häromveckan hörde jag att det blivit populärt att få hemkört vanlig vardagsmat typ fläskpannkaka eller makaroner och korv från restauranger. Har även vanlig enkel vardagsmatlagning blivit en extremsport? Samtidigt finns det massor av matlagningsprogram där deltagarna lagar jätteavancerade saker gärna med en klocka som tickar ner och proffskockar som står och tittar på med allvarlig min. Antar att Svensson sitter hemma och tittar på detta medan de äter upp sin hemlevererade fläskpannkaka, som man inte vare sig orkat laga eller bära hem själv.
Varför fascineras vi så av dessa extremer samtidigt som vi gradvis blir lika handikappade som människorna i den gamla animerade filmen Wall-E? Eller är det så att fascinationen för och mängden av extremt material gör att vi INTE tycker att det är värt att ta en promenad som motion eller laga vanlig enkel vardagsmat till oss själva? Vad tror ni?
Enkel boning- ett fritt liv i all enkelhet- 
Jag skrattade gott åt dina rader om att veckohandla med cykel ses som extremsport av det stora flertalet… Jag delar din syn och har precis skrivit inköpslistan och tänkte trampa iväg imorgon förmiddag med cykel och cykelvagn för 14-dagarshandling.
Men, Wall-E är inte en gammal animerad film. Det är en trovärdig dokumentär om vår framtid här på planeten. 😦
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Du har rätt om att Wall-E inte längre är långt ifrån en väntad framtid. Bara en sån sak som att en stor del av befolkningen tycker att det är jobbigt att gå eller cykla i maklig takt en kort bit. Vi är gjorda för att röra på oss men samtidigt vara effektiva så både det stillasittande och det riktigt extrema känns på många sätt ”omänskligt”.
GillaGilla
Människan är av naturen lat för att spara på sina resurser, vilket borde förklara det mesta. Det i kombination med ”fiktiva” pengar och möjligheten till utbud blir så hemleverans ett fullt logiskt val.
Vi som läser er blogg skulle nog aldrig slösa med våra pengar på det sättet då valutan vi räknar är tid. Tiden det tagit att jobba in pengarna, tiden vi använder gör att göra något meningsfullt i våra liv, tiden som vi försöker se till att förbättra vår hälsa för att få mer tid i livet..
Skickat från Outlook för iOShttps://aka.ms/o0ukef
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Det är en himla tur att den här bloggen och dess läsare är en ö av rimlighet i en på många sätt orimlig samtid:-)
GillaGilla
Jag såg Wall-E förra året och tänkte precis samma sak då! 😅
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
En riktig favoritfilm som på många sätt är en bra kommentar om samtiden och framtiden. Tänkte på Wall-E senast när en bil såldes med det huvudsakliga föräljningsargumentet att den hade en ”22 tums skärm”. Såg de stora människorna som inte kunna gå åka runt på sina fordom med en stor skärm framför ansikte och en läsk med sugrör i handen:-). Tur att det finns vissa som fortfarande tycker om att röra på sig i vardagen så kan vi kanske undvika att hamna där.
GillaGilla