För snart en månad sedan åkte vi iväg på vår halvårsvisa kick-off, den här gången handlade det om att utvärdera det vi gjort under 2025 och sätta nya mål för 2026.
Formatet för vår kicka off är i stort sett det samma varje gång, vi börjar med att läsa igenom de mål vi satte förra hösten och utvärderade i våras därefter tar vi mer allmän funderingstid kring hur livet känns just nu och vad vi vill fortsätta med och/eller förändra förbättra framöver. I den här fasen skriver vi inget utan pratar mest i väldigt allmänna termer och försöker få upp så många idéer och tankar som möjlighet på bordet. Vi pratade under middagen dag ett och frukosten och en lång skogspromenad dag två.
Sedan går vi vi igenom och utvärderar hur vi nått våra mål som vi satta förra året (och uppdaterade i våras) så sätter vi gröna bockar vid de mål som vi uppnått helt eller överträffat, vi sätter gula plus där vi kommit en bit på väg och så sätter vi röda minustecken vid de mål vi inte uppnått. en snabb titt på bilden ovan ger att det är en övervikt av gröna bockar men det finns även några röda minus och en hel del gula plustecken.
Det som är mest värt att notera är väl kanske för bloggens läsare att vi återigen kommer att gå över vår satta budget och att det är barnens idrotter som är förklaringen till att det går mer pengar än beräknat. På grund av detta kommer vi att förändra sättet vi budgeterar inför kommande år och ett inlägg om det kommer.
Ett område där vi gjort stora framsteg de senaste åren är Hälsa och kost och då framförallt att vi börjat träna betydligt mer. I och med att vi båda arbetar en del nu och vi dessutom träffar våra träningskompisar flera gånger i veckan så har det sociala behovet fyllts något som visar genom att kategorin ”Socialt, släkt och vänner” inte innehåller en enda grön markering. När vi nu är mer aktiva på flera områden känner vi dock inte något större behov av att specifikt utöka det sociala och vill vårda de relationer vi redan har.
Som vanligt blir man överraskad över hur mycket man ändå hunnit med och gjort under året som gått vi får en idéer för framtiden både på kort sikt (nästa inlägg om 2026) och på lite längre sikt. Det viktigaste med kick-offen är att få vara tillsammans ostört och prata ihop sig ordentligt kring vilka prioriteringar vi vill ha så att vi kan paddla gemensam åt samma håll!
Gör ni något liknande? Vad gick bäst och sämst under det senaste året?
Enkel boning- ett fritt liv i all enkelhet- 
Vi har som tradition att åka till Säffle (av alla ställen) en helg varje höst. Det blir som en slags kick off. Vi ordnar hundvakt och åker iväg helt själva, bor på hotell, går ut och äter gott på kvällen och går på musikal (det började med ”Billy Elliot” för fem år sedan). En fördel är att vi inte känner någon i Säffle och alltså inte behöver ha dåligt samvete för att vi inte hälsar på någon. Vi har även gott om tid att prata i bilen dit och tillbaka (4-4,5 h beroende på vilket håll om Vänern vi kör). Kommande 6 veckor är jag och min man mestadels särbo, då han sjunger i två körer som förbereder för julföreställningar och det är repetitioner på annan ort de flesta kvällar.
Vi konstaterade att mycket har hunnit hända senaste året, men att vi hittills fått ett lugnare år än 2024. Förra året hann vi med både flytt, vi skaffade höns och min svärmor gick bort hastigt.
Ekonomiskt märks det av att maten är dyrare och barnen har vuxit. Har fått höja min matbudget något och lyckas för det mesta hålla dem. Försöker köra ryck med skafferi/kyl/frysrensning då och då. Tycker om att laga mat och baka, så det mesta görs från grunden. När barnen har aktiviteter sent tar jag med matlådor även till dem till jobbet, värmer dem innan jag slutar och lägger över maten i mattermosar, som barnen får äta i bilen i väntan på att syskon ska bli klart med dans/gymnastik/teater etc.
I höst har vi gått kurser med hunden (agility och allmänlydnad), där makens friskvårdsbidrag kunde användas. Roligt både för oss och hunden.
Jag har börjat träna i lokal förening igen. Försöker gå på minst ett pass i veckan, oftast cirkelträning. Vi sprang blodomloppet hela familjen i somras (5 km) och det var kul. Jag har anmält mig till en steppkurs som börjar på måndag. Hittade steppskor på second hand och har länge velat lära mig.
I maj var vi på försenad bröllopsresa till Gotland en vecka.
Har påbörjat odling i trädgården. Sen ville våra höns ruva, så vi fick fullt upp med kycklingar istället, men lite potatis blev det i alla fall och det är ju en början. Just nu tar hästen lite för mycket av min rid än vad som känns rimligt. Hon är dock 26 år, så jag ska fundera hur jag ska tänka kring henne framöver.
Jag är dålig på att umgås utanför jobbet. Men vi ska ta tag i det till våren igen och bjuda hem lite vänner då och då. Under höstlovet hade vi fullt hus. Kompisar till barnen hälsade på i omgångar och min lillebror med familj (barn och två hundar) var också här. Väldigt roligt.
Nästa år fyller vi båda jämnt och planerar för en 100-årsfest för släkt och närmsta vännerna (50 år, 40 år plus yngsta sonen 10 år). Femkamp, dans såklart, kanske någon form av knytis, övernattning för de som vill. Vi började planera lite smått under Säffle-helgen så det känns som vi är på gång.
Jag tycker om att ha en plan och tanke framåt, även om det inte behöver vara så storslaget alltid. Det känns skönt att dela den med min man, även om det oftast är jag som är drivande till sådana här samtal. Men känslan är starkt att det är vi, att vi står/går bredvid varandra och tittar åt samma håll.
Nästa höst börjar äldsta dottern gymnasiet, så det är mycket tankar kring gymnasieval just nu. Barnen är nu 9, 12 och 15 år. Glad att alla tre håller på med aktiviteter och det vill vi uppmuntra. Läraren i 9:an berättade att det bara var 4 av tjejerna i klassen som håller på med någon form av fritidsaktivitet. Känns lite sorgligt tycker jag.
Ja, det var lite tankar en fredagseftermiddag i november 🙂
Trevlig helg! Ingrid
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Säffle är väl lika gott som något annat. Kul att läsa om era tankar och hur det fungerar för er. Som du också säger är det roligt att ha en plan och kanske framförallt viktigt och bra att dela med sin partner. Riktigt sorgligt att det är så få som håller kvar vid fritidsaktiviteter i tonåren, tror att det är då de behövs som bäst. Min personliga reflektion är att det nästan är lite för mycket för de små som ofta har flera sporter med flera träningar och matcher i veckan redan vid 6-7-8 år ålder men att det sedan går utför snabbt när de inser att de inte kan/vill/ska bli ”proffs” och då slutar de istället.
GillaGilla