Blev intervjuad för att facklig tidskrift tidigare i veckan och konversationen böljade fram och tillbaka mellan mer filosofiska och långsiktiga perspektiv och de små specifika handlingarna som man kan ta sig an för att skapa större (ekonomiskt) frihet.
Det intressanta och samtidigt svåra med dessa konversationer är att de som intervjuar oftast är måttligt pålästa vilket gör att nya insikter ibland skapas i mötet. Just denna gång handlade det mycket om hur man som ”vanlig tjänsteman” kan skapa en större frihet i livet och mindre känsla av ekorrhjul.
Associationerna hos både mig och intervjuaren böljade fram och tillbaka och jag försökte beskriva hur små handlingar som frigör tid, kraft och/eller pengar, i sig är värdefulla men framförallt så ger de ett utrymme för att verkligen tänka efter.
När vi är inne i ekorrhjulet springer vi bara på med andan i halsen och löser utmaningar och problem eftersom de dyker upp. Fokus blir på det kortsiktiga och att överleva dagen och det finns väldigt lite tid för långa tankar. På många sätt påminner detta om vad som kallas krigetsdimma där man mitt under brinnande krig har svårt att se helheten på grund av ofullständigt information och ett stressat läge.
Vår första bok handlar på ytan och pengar och ekonomi men egentligen handlar den om att skingra ekorrhjuls-dimman. Att ha förmågan och tiden/kraften att ta ett steg tillbaka och titta på sitt liv bortom den dagliga överlevnaden. Att rensa bort en aktivitet, utgift eller pryl kan tyckas i det närmaste effektlöst men det är det som kan skapa utrymmet för att ta nästa lilla steg och innan man vet ordet av har man kommit väldigt långt i en positiv riktning.
En perfekt julklapp för den som har allt utom tid.
Vår kommande bok ”Lev lokalt” handlar egentligen om samma sak men med perspektivet tid och energi snarare än ekonomi. Syftet är att ge verktyg för att skingra dimman, vi får se hur vi lyckas!
Har du bra exempel på vad du märkt när du klarat av att skingra dimman? Händer det att du ser i dig själv och andra att dimman är tjock?
Enkel boning- ett fritt liv i all enkelhet- 
Ja, men verkligen. Jag upptäckte att ”dimman skingrades” de 7 veckorna i april då jag var permitterad. Äntligen kunde jag leva så som jag ville. Jag producerade mycket i syrummet och började planera för att kunna jobba mycket mindre om 3 år… Utan ett ekorrhjul att springa i började idéerna att sprudla!
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Just det där med att få en möjlighet att stiga ur det invanda och få lite nya perspektiv är väldigt bra, tror inte att det är en tillfällighet att några av våra lite större förändringar i livsfilosofi var i samband med först ett par års arbete i USA och sedan en längre gemensam föräldraledighet i Mexiko. Att testa något annat gör att man ser vardagen i ett nytt perspektiv.
Det ska bli intressant att se hur människor har förändrats när pandemin är över, det är många som varit permitterade, andra som jobbat extremt mycket och ytterligare dom som blivit arbetslösa för första gången i livet. Hur kommer detta att förändra deras perspektiv?
GillaGilla
Jag har märkt att vi inte alls behöver så mycket pengar som man kan tro. Just nu studerar jag och min man jobbar, vi har en 12-åring och en 14-åring hemma och lever på en lön plus studiebidrag, att jämföra mot tidigare då vi båda drog in lika mycket pengar varje månad. Men det innebar även högre utgifter, jag arbetade lite omlott jämfört med min man, kom hem senare och köpte alltid snabbmat på hemvägen pga pendling och dåligt humör vid lågt blodsocker. Det krävdes mycket pengar för att underhålla två heltidsarbetande vuxna, men nu när jag istället studerar (för tillfället på distans pga pandemin) så gör vi istället andra val och har dragit ner på allt möjligt lyxande som smugit sig in i budgeten, som kändes ”nödvändiga” när vi ändå drog in så mycket pengar. Några exempel var högre utgifter för lunch och snabbmat, flera onödiga prenumerationer, jag var inte lika benägen att förhandla om alla kontrakt (elavtal, bredband osv) utan jag accepterade det pris som erbjöds, jag fick prioritera bort att föra kassabok för det blev för stressigt utöver arbete och andra måsten. Dessutom är det enklare att t.ex. baka bröd när man är hemma hela tiden, eftersom det mest är jästid ändå.
Som grädde på moset konstaterade 12-åringen för några helger sen: det känns som att vi lever som vanligt fast du inte jobbar, mamma, vi har ju allt vi behöver. Så skönt att hon sa det, helt naturligt, då vet man att de också känner likadant.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Du har helt rätt i att det kan kosta en del att arbeta heltid om man dessutom kanske har lite pendling och/eller andra åtaganden utanför arbetet blir det inte många timmar över. Att kunna ha lite mer tid ger perspektiv och perspektiv gör att det är lättare att se vad man faktiskt vill lägga sina resurser på. Det gör i sin tur att man kan bibehålla eller till och med öka känslan av att man har allt man behöver och lite till trots mindre pengar egentligen. Det låter som att det är en erfarenhet som även ni har gjort?
Kul när barnen ser det också, det är inte alltid så tydligt eftersom de alltid önskar sig något mer även när de egentligen har ett överflöd!
GillaGilla
Något år efter frigivningen, kommer jag ihåg, hur olika man uppfattade verkligheten och gamla sanningar.
Man trodde något hade förändrats.
Efter ytterligare några år började man inse att det nog alltid varit så här!
Matrixen ser bara så olika ut om man tittar på den från insidan eller utsidan!
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
För några veckor sedan såg jag på en TV-serie som skildrade en hyfsat realistisk men något uppskruvad miljö på ett kontor. Min reflektion var ”just så där var det förr”. Först tänkte jag att det var förr för alla men sen insåg jag att detta var en skildring i nutid och trots att vi klivit ur det som du kallar ”Matrixen” så är det forfarande många som är kvar i den. I någon mån har man alltid ett perspektiv på världen som utgår från den egna punkten och när man har gått vidare kan det vara svårt att förstå att det finns andra som forfarande står kvar i vad vi uppfattar som en livsstil som tillhör en förfluten tid.
GillaGilla
Efter vårt kliv ut i friheten erfor jag hur lång tid alla måsten tar, alla de ting som är obligatoriska och som man tidigare gjorde i all hast. Ting och göromål man aldrig räknade in. Ta bara exemplet att borsta tänderna, nu stressar jag aldrig och fuskar inte pga tidsbrist, trötthet eller stress. Samma sak med att tvätta kläder och laga mat. Skönt att inte rusa runt. Tankarna hinner flöda fritt och känslan av närvaro är starkare, idéer föds. När dimman skingras ses livet ur ett sundare perspektiv. Man utgår från mat, sömn och naturlig rörelse och bygger på utefter det. Tidigare var det tvärtom. Ofta betalade jag med förlorad sömn för att få ihop schemat.
GillaGillad av 1 person