Har du inte läst vår bok ännu? Just nu är det bokrea hos vårt förlag med riktigt fina priser. Boken finns också som ljudbok på flera plattformar däribland Storytel, Bookbeat och Nextory.
Det var länge sedan sist men nu är det dags igen för ett nytt avsnitt i bokcirkeln där vi diskuterar olika aspekter som vi berör i vår bok men även förslag som kommit in från er läsare på närliggande ämnen. Tidigare inlägg finns sammanställda under denna sida och under varje inlägg finns massor av tänkvärda kommentarer som är minst lika intressanta som inlägget i sig..om du inte redan läst så gör det!
Dagens ämne är ett förslag från läsaren Camilla (kom gärna med egna förslag om du läst boken och funderar över något) och handlar om hur man prioriterar de pengar som man kan spara mellan olika alternativa investeringar. Mer specifikt om man ska investera eller amortera. Som vanligt finns det inga rätta svar men det går att dra upp vissa resonemang, fyll gärna på med kommentarer om hur ni gjort…och ännu mer intressant varför?
I grunden finns det två ”akademiska-aspekter” att ta hänsyn till nämligen avkastning och risk. Säg att aktiemarknaden ger en genomsnittlig avkastning på mellan 5-10% medan boräntorna är mellan 1-3% då kan man tycka att det är självklart att investera på börsen. Men vi bör även ta hänsyn till riskaspekten då aktiemarknaden kan fluktuera mycket över tid och det finns långa historiska perioder när avkastningen varit negativ eller mycket låg. Räntorna har också periodvis varit mycket högre än idag..och även om det verkar osannolikt att dom stiger kraftigt i närtid så finns det inga garantier.
Som vi ser det finns det även ett par ”personlighetsaspekter” att ta in i kalkylen det är (1) den upplevda risken och (2) värdet i att vara helt skuldfri. Är man i grunden en försiktig person kan det vara svårt att se aktieinvesteringar variera mycket i värde samtidigt som man har stora lån och det kan driva ett beteende där man säljer/köper vid helt fel tillfällen. Motsatsen till detta är den sköna frihetskänsla som kan uppkomma bara av det faktum att man vet att man är helt skuldfri. För en person kan detta vara så befriande att det är värt det trots att det i en teoretisk avkastningsmodell är suboptimalt.
Sammantaget tycker vi att det finns mycket positivt i att vara lågt skuldsatt men egentligen mycket lite poäng i att vara helt skuldfri även om det kan kännas väldigt bra och passa vissa vilket vi har stor respekt för. För den som vill känna sig fri är det en bra grundregel att hellre vara lite för lågt skuldsatt än lite för högt. Ett sätt att åstadkomma en balans är att man inledningsvis amorterar ganska kraftigt (och investerar lite mindre) för att komma ner i en låg skuldsättning för att sedan gradvis öka andelen andra investeringar.
Men snack i all ära hur har vi gjort i praktiken?
Vi amorterade ganska mycket i början och för 5 år sedan var vi helt skuldfria förutom våra (relativt låga) studielån. Sedan valde vi att flytta till Leksand där husen är lite dyrare än där vi bodde tidigare och vi valde då att låna mellanskillnaden (600 tkr). Resonemanget var att vårt nya boende ändå har en lägre totalkostnad och ligger så bra till att vi också sparar mycket pengar på andra områden. En bonus är att vår gäststuga är en uthyrningsmöjlighet vilket gör att boendet också kan generera intäkter. Detta sammantaget gör att det för oss var mer värt att ha 600 tkr i tillgängligt kapital än att lägga in även detta i boendet. Vi amorterar inte löpande på lånet men brukar använda våra (små) extrainkomster för en extra amortering varje år.
Nu till det riktigt intressanta! Vad tänker ni som läser om det här med amorteringar och investeringar? Hur har ni gjort själva och kanske allra mest intressant varför har ni valt att göra just så? Finns det något gjort men ångrar?
Enkel boning- ett fritt liv i all enkelhet- 
Jag har alltid upplevt att matten är lättare än känslorna.
Vi har därför valt att amortera bort huslånet men behålla studielånet.
Jag tycker känslan av att äga sitt boende är mycket skön och inget vi ångrar.
Vid nedgång på aktiemarknaden blir det lite lättare då man vet att man inte har några lån man istället hade kunnat betala av med pengarna.
GillaGilla
Hej och tack för din kommentar,
Tror att det är mycket klokt att vara medveten om sina känslor när det gäller dessa saker, det gör att man kan vara mer konsekvent vilket ofta lönar sig i längden. Det gör också att man mår bättre vilket ju från början är målet med att ta tag i sin privatekonomi! Att vara lågt belånad är en väldigt skön och trygg känsla som aldrig ska underskattas!
GillaGilla
Amortera inte på lån som har lägre ränta än inflationen, t ex studielån.
Sedan tycker jag rikatillsammans 4-hinkar principer gör det lättare att hamna rätt i risk/avkastning
GillaGilla
Hej och tack för din kommentar,
Vi har inte heller amorterat (extra) på studielånen då de förutom väldigt låg ränta dessutom har den fördelen att man inte behöver betala om man har låga eller inga inkomster. Har inte själv tillämpat ”hinkarna” men alla system som medför att man sparar och investerar med väl avvägd risk är bra!
GillaGilla
Vi amorterar (lite) även om räntorna är låga. Den dagen räntorna går upp har vi igen det från början istället för att börja amortera då.
Jag tror dock inte att man behöver amortera av allt utan att se det som en del i en investering, precis som att man inte bör investera i enbart en fond/aktie eller liknande.
Tack för en trevlig och givande blogg!
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
För de allra flesta skulle jag nog säga att er metod är den bästa. Man behöver ju inte amortera av allt och för de flesta är det nog en mer relaxat strategi att sikta mot låg skuldsättning och investeringar vid sidan om. För vissa kan det dock vara väldigt befriande att vara helt skuldfria och då är det ett annat värde som inte går att räkna i pengar..vilket är min poäng ovan.
Kul att du gillar bloggen!
GillaGilla
Vi har valt ett mellanting som vi känner oss nöjda med. Vi har amorterat ner till en summa som gör att på mer genomsnittliga räntenivåer (6%) kommer vi inte få mer än 3 000 kronor per månad i räntekostnad. Det känns som en bra kompromiss då jag logiskt vet att vi egentligen borde investera så mycket som möjligt men psykologiskt känns det bra att ha ett lågt belånat boende. Varför 3 000 kr? Det kändes bra i magen, 3 000 är tillräckligt lågt för att vi aldrig behöver oroa oss för att kunna betala.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar!
Fantastiskt bra sätt att tänka för att hitta en balans man själv är bekväm med. Som av en händelse kunde jag inte avstå från att räkna och vår ränta på det kvarvarande huslånet skulle bli ca 3000 vid ett ränteläge på 6%…vi har dock snarare utgått ifrån att en skuldsättning på under 30% av värdet på bostaden är OK.
Kul med flera förslag på hur man kan räkna!!
GillaGilla
Både jag och min sambo är uppvuxna med devisen at ”den som är skuldsatt är inte fri” så det har verkligen suttit långt inne för oss att inte kasta in allt vi kan på huslånet så fort vi fått lite ekonomiskt utrymme (förutom buffertkontot då). Nu har vi dock bromsat lite; vi amorterar fortfarande med en standard avetalningstakt men sätter inte in något extra. Istället köper vi extra fonder eller aktier när vi får utrymme för sånt (vi har sedan tidigare även månadssparande i aktiefonder).
Just nu är vi dock lite i limbo då vi tänkt flytta under 2020. Vi har bott utanför Sveriges gränser i rätt många år nu men känner att vår plats på jorden egentligen är närmare familj, släkt och gamla vänner. Vi bor också i ett rätt stort hus för tillfället så vi har nog låst upp onödigt mycket pengar i det. Jag funderar på om det egentligen är så klokt att köpa extra aktier/fonder i ett sånt här läge eller om vi hellre borde samla pengar på ett sparkonto för att ha så mycket cash som möjligt till handpenning och omkostnader vid flytten. Och så välja belåningsgrad på nya huset utifrån en mer genomtänkt plan samt lägga allt vi ”får över” + det vi förhoppningsvis tjänar på husförsäljningen i en ISK när den tiden kommer.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Många kloka tankar där, speciellt i situationer när ekonomin är i ”limbo” är det bra att ta det säkra före det osäkra och se till att det finns riktigt med kontanter att tillgå vid tex en flytt. Om utfallet blir positivt när allt summeras finns det alltid möjlighet att investera pengarna då som du säger!
GillaGilla
Bor i storstadsområde och har stort bolån. Planen är att amortera till en nivå då vi klarar lånet på en månadslön. Livet är oförutsägbart och plötsligt kan man stå där ensam. Att då veta att det går att bo kvar känns tryggt. Nu har vi såpass bra löner att vi har utrymme att investera också så det blir inte antingen eller. Om några år när vi nått en bättre belåningsgrad blir det mer fokus på investering.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Innan vi satsade för fullt på att bli ”ekonomiskt fria” så var vår plan att i första hand klara oss på en av våra två inkomster och i förlängningen bli skuldfria på vårt boende. Att amortera är kanske inte matematiskt alltid ”rätt” men det är heller aldrig helt fel..Med bra löner har man ju dessutom som du säger möjlighet att investera och amortera!
GillaGilla
Hejsan
Har hyfsad nettolön just nu, oklart hur länge detta varar. Sparkvot på 60%, där vi investerar 30% och amorterar 30%. Fullt medveten om att detta inte är nyttomaximerande men känns som en fin balans för oss.
Vänligen
//Jonas
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Där träffar du huvudet på spiken med din sista mening ”en fin balans FÖR OSS” det handlar alltid om att hitta det som fungerar för den egna situationen och psyket. Om man mår bättre av att amortera än att investera så ”gör´t bara” eller som ni har gjort och hittat en balans med hälften av varje! Grymt!
GillaGilla
Jag är personligheten som vill ha så mycket trygghet som möjligt och vill nå känslan av att vara skuldfri.
Jag har därför amorterat flitigt och ligger nu på en låg nivå när det kommer till lån. Uppvärmningen av hemmet är den dyraste utgiften. Tanken var att betala av hela lånet, men nu är räntan så låg att det känns onödigt. Jag satsar därför hellre på att spara pengarna och placera dem.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Trygghet ska inte underskattas och är en bra bas för bra beslut i alla områden inom livet och goda beslut om livet är värt bra mycket mer än några få procent extra avkastning:-)
Det låter som om du dragit ungefär samma slutsats som oss, det finns goda argument för att vara lågt skuldsatt men kanske inte så väldigt många argument för att vara helt skuldfri.
Är det föresten du som är den Camilla som önskade detta ämne för några månader sedan?
GillaGilla
Hej!
Amorterar ungefär lika mycket som vi köper aktier och fonder för. Kanske lite mer sparande i aktier än amortering idag.
Ligger i dagsläget mellan 60-70% i belåningsgrad. Vilket känns helt ok. Vill dock amortera ner ett tag till då vi troligtvis måste fixa köket inom en 5årsperiod. Detta kommer till stor del att lånas upp på bolånet. Inte riktigt ert tänk kanske men det fungerar för oss.
Kommer därför att amortera mer framöver än vad vi sparar på börsen.
Känns bra för oss och tror att vi alltid kommer amortera men när vi en vacker dag ligger på under 50% blir det nog en symbolisk summa som läggs på amortering.
Pappa betalar? Bloggen om privatekonomi
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Låter som om ni har hittat en bra balans. Vi har ju inget emot att man renoverar köket om det är vad man vill göra och om man har pengarna till det. Däremot hoppas jag att alla sådana funderingar vägs mot andra saker som kan prioriteras i livet (förutsatt att det existerande köket inte är defekt och det är en akut åtgärd). Med tanke på hur mycket tanke ni verkar ha lagt på detta så utgår jag ifrån att ni vägt köksrenoveringen mot tex ett helt ledigt år med familjen?
Bra att amortera friskt och även kunna investera!
GillaGilla
Hej!
Ja precis. Det vägs fortfarande för och nackdelar. Inget är bestämt än men troligtvis blir det inom en 5års period. Med tanke på de amorteringar vi kommer göra inom de de 5 åren så blir inte lånet speciellt mycket högre än vad det ligger på idag.
Men vi får se, de kan ändras längs med vägen. För egen del skulle jag klara mig med köket ett litet tag till, om det inte faller isär dvs.
Ett års ledighet hade varit kul men köket kommer att behöva fixas i framtiden (även om vi säker kan skjuta upp det i 10 år) så det går inte att ta renoveringspengar till 1 års ledighet. Är inte så enkelt att jämföra dem mot varandra.
Mvh PB?
GillaGillad av 1 person
Hej igen och tack för din kommentar,
Bra att ifrågasätta och vrida och vända på begreppen. Det finns ju dessutom en massa olika nivåer när det gäller en uppdatering av hemmet mellan ”riv ut och gör nytt” till att ta fram färgburken och göra en mindre uppfräschning till att bara låta det vara som det är.
Ofta är den tekniska livslängden på det vi har i hemmet mycket längre än den estetiska/känslomässiga. Skulle tro att de flesta börjar tycka att ett kök känns ”daterat” efter 10 år och ”riktigt risigt” efter 20 medan den tekniska livslängden är snarare 40-50 år. Att förlänga livet på ett existerande kök genom att byta en krånglande vitvara och använda en burk färg på väggar och tak kan göra mycket. Om ni kan förlänga livet på det gamla köket med 10+ år så kan du gott och väl kosta på er ett ledigt år:-)
Som referens renoverades vårt kök senast i slutet av 70-talet och har ännu inga funktionsmässiga brister…trots det har vi beslutat att göra lite uppfräschning under året som kommer..
GillaGillad av 1 person
Hej!
Håller med dig. Här har vi bytt vissa vitvaror en gång. De som fungerar kommer finnas kvar vid en renovering. Handlar om att sätta igen en vägg och skapa mer utrymme i köket.
Har pratar vi ett kök som funnits i 40 år så det börjar tyvärr bli dags.
För några år sedan tapetserade vi om men nu är det vissa skåp som börjar sjunga på sista versen.
Lagade senast fläkten för 600kr. betydligt billigare än att köpa en ny fläkt och för de där 600kr lever den lätt i många år till 🙂
Ja kanske att det skulle kunna ge oss ett ledigt år men frun i huset tar hellre ett nytt kök än 1 års ledighet. För mig är det inte ett lika enkelt val.
Tack för bra input!
Pappa betalar? Bloggen om privatekonomi
GillaGilla
Relativt ny ”FIRE-aktivist” här och har landat hos er då jag gillar filosofin ni lever efter. Fri är inte en Pippikappsäck för mig heller. Det är mer tid och mindre panik. 🙂
MIn bakgrund är att jag aldrig tog studielån utan levde på enbart gröt och nudlar (skrämmande nära sanningen!). Efter en skilsmässa stod jag med ett stort hus och hela lånet (medvetet val) i ett storstadsområde. Men jag stod också med hela beslutet. Det resulterade i hårt amorterande med planen att vara skuldfri innan 40.Det gick som planerat och sedan dess har jag satt av i stort sett allt jag kunnat undvara i fonder.
Jag är väl något av en trygghetsnarkoman och i min situation (som ensam breadwinner) är avbetalt lån en härlig huvudkudde. Även senaste veckornas galna börssiffror rubbar inte den känslan. Jag tänker att det vänder innan jag byggt klart den där modesta Pippikappsäcken.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Välkommen som FIRE aktivist. Låter som att du har gjort ett utmärkt jobb med din ekonomi som ensamstående och är imponerande att du är skuldfri något som många säger är omöjligt i startad:-)
Lycka till med kappsäcken:-)
GillaGilla