För tillfället har jag fem arbeten men inget jobb, dessa arbeten består i att (1) skriva en ny bok (manus går till förlaget nu i dagarna), (2) vikariera på en skola (en halv dag veckan som gick), (3) skriva några artiklar i månaden för en lokal tidning (idag tillexempel), (4) föreläsa/berätta om vår livsstil utifrån vår första bok (det finns fortfarande platser kvar för den som är intresserad till en digital föreläsning 10 November, samt sist men inte minst (5) skriva här på bloggen när jag har något att berätta eller något jag funderar på. Samtliga av dessa arbeten drivs av intresse och känsla av meningsfullhet men det betyder inte att det händer något helt utan ansträngning.
Förutom dessa arbeten så har jag ju också min absolut viktigaste livsuppgift att vara hemmaförälder till våra tre barn och en bra parter till min kära fru. Även livet hemma är ju av den typen att det verkligen inte är något jag vill vara utan men inte heller här sker ju det som behöver göras helt utan ansträngning. Att vara förälder betyder också ett visst engagemang i ideella föreningar där barnen har sina fritidssysselsättningar. Samma sak där, det ger mycket men sker inte utan ansträngning för det.
Även om det var svårt att föreställa sig i förväg så är det ju ungefär såhär jag hade fantiserat att livet skulle kunna vara efter att vi lämnat det vanliga arbetslivet. Ett liv med gott om tid med familjen men som också fylldes med arbete av varierande slag som gav utmaningar, utveckling och en känsla av sammanhang och att göra något meningsfullt.
Att ha gott om tid men samtidigt ganska många olika aktiviteter och ”arbeten” betyder också att vi behövt bli mycket bättre på att hantera tiden och vara tydliga med vad som är prioritet. När inlämning av ett bokmanus står för dörren är det det som är viktigast. När kommunfullmäktige har möte är det prio att vara där och skriva om det och när föreningen har årsmöte inför säsongsstart så kan någon dag behöva läggas på förberedelse av en årsredovisning. Att låta allt flyta in i varandra hela tiden är sällan en bra väg att få något gjort och leder lätt till att arbete sväller över de ramar som från början var tänkta.
Hanteringen av tiden kan se lite olika ut, sitter jag och skriver på ett kapitel i boken kan det handla om att sätta av tiden mellan 8-11 varje morgon i en vecka för att skriva medan övrig tid kan användas för annat. På samma vis med andra texter för tillexempel bloggen eller tidningen men det kan då röra sig om mer eller mindre tid beroende på uppgiftens storlek och när det gäller tidningsartiklar kan det vara beroende av mötestider och/eller tider när intervjupersoner är tillgängliga. Att sätta ramen är dock lika viktigt oavsett.

För andra typer uppgifter som att redigera text har det fungerat bättre att sätta andra typer av ramar som att redigera intensivt i 45 minuter för att sedan ta en kortare rast och sedan fortsätta ytterligare 45 minuter och så vidare. På samma vis kan det vara bra att sätta av 30 minuter för att hantera mail om det finns behov av det. Detta kan jag också göra när jag har en bok som jag gärna vill läsa men känner att jag blir distraherad av annat. Att då sätta av en timme för läsning varefter något annat hanteras blir oftast både mer givande och mer effektivt.
Med andra ord, att få styra sin egen tid är verkligen en lyx men det ställer också vissa krav för att få ut det man vill.
Hur gör du för att få ut det du vill av din tid?