På engelska används uttrycket ”lean in” ibland i bildlig bemärkelse där det betyder att man tar vara på eller utnyttjar de förutsättningar som finns i en viss livsfas eller under en viss dag, månad, säsong eller annan period. Till exempel när du är nyutbildad och börjar på ditt första jobb kanske du ”lutar in” på jobbet och lägger mycket fokus på att lära dig så mycket som möjligt och skaffa erfarenhet. En småbarnsförälder kanske kanske väljer att ”luta in” mot föräldraskapet. Att luta sig in mot något betyder inte att man släpper allt annat men snarare att man har en tydlig prioritet, det är inte heller så att det man lutar sig in mot behöver eller ens bör vara det samma hela tiden.
För min del tycker jag att det är ett bra sätt att se på livet både i det långa loppet med livets lite längre säsonger från barndom till ålderdom, men också inom ett år, en månad eller en vecka. För mig handlar det om att allt inte kan vara prioriterat hela tiden men att man ändå kan hitta en balans över tid. Att luta in mot utomhus aktiviteter på våren och mer inomhus under hösten skapar en fin balans över helåret. Att luta in mot studier och sen arbetet under några år som ung för att sedan luta in i föräldrarollen och sedan kanske åter igen luta mer mot arbete ger också balans över tid.
”Att fokusera på allt innebär att man inte fokuserar på något”
I grunden handlar det om att acceptera att man inte kan göra allt samtidigt och hela tiden, men att man kan göra mycket under en livstid. Om man försöker göra allt med samma fokus samtidigt är det risk att inget blir gjort ordentligt helt enkelt att försöket att fokusera på allt innebär att man inte fokuserar på något.
Hur tänker ni på detta med fokus? Har ni några tankesätt som hjälper er att fokusera? Hur gör ni för att acceptera att allt inte kan få samma fokus hela tiden?
Enkel boning- ett fritt liv i all enkelhet- 
Vettig reflektion. Själv har jag insett att hobbyn med möbelsnickeri kommer få ta plats senare i livet. Just nu räcker det med ”karriärs jobb”, barn, trädgård och båtliv. Egentligen skulle något mer väljas bort men vi är inte överens om det skulle vara trädgård eller båt..
Samma sak gäller för övrigt i jobbet. Ofta är den som är bra på att ”hålla många bollar i luften” inte den som får saker gjorda.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Det är definitivt så att det är bättre att fokusera på en sak eller ett fåtal saker snarare än att försöka göra allt, sen är det ju inte alltid lätt att välja mellan goda ting men då kan de ju hända att det får vara säsonger istället, eller till och med veckor, dagar eller timmar när man lutar sig i en viss syssla. Det finns en aspekt av att luta sig in som också handlar om att man fokuserar på det man väljer att göra (i ert fall en tur med båten eller en dag i trädgården) och inte på det man valt bort.
”Många bollar i luften” betyder ju bara att man byta mellan olika uppgifter i väldigt snabb följd…det kan vara nödvändigt kortsiktigt men är ingen bra väg att nå långsiktig och hållbar förändring av något.
GillaGilla
Verkar vara ett rätt nytt uttryck om man googlar… (bok av Sheryl Sandberg).
Har gjort detta mer och mer ju äldre (och visare) man blivit. Framför allt när jag för några år sedan slutade att säga ”har inte tid” och började med ”prioriterar inte det”.
Att kunna justera ambitions-nivå efter årstider och händelser i övrigt har för mig varit viktigt då jag tidigare blivit handlingsförlamad av att ha så mycket som ”måste göras”. Att då kunna fokusera på vissa saker, ”lean in” under en viss tid har varit nödvändigt.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Den boken kände jag faktiskt inte till utan det är snarar i olika podcasts där jag kommit i kontakt med begreppet. Det har även benämnts som ”tilt in” i vissa sammanhang då.
Under skrivprocessen med vår nya bok har jag funderat en hel del på vad olika saker vi säger till oss själva betyder för vad vi sedan gör. Att säga ”jag har inte tid” eller ”jag har inte råd” sätter oss i en passiv ställning. Medan om man istället säger att ”jag prioriterar inte detta just nu” vilket egentligen oftast betyder samma sak så är man istället aktiv.
Kan det hända att det är lite jobbigare personligt att ta ansvar för sina prioriteringar och att det då är psykologiskt bekvämt att använda de passiviserande uttrycken? För visst hör vi oftare ”har inte råd” och ”har inte tid” än ”jag prioriterar inte” i dagligt tal?
GillaGilla
Intressant Peter! Om en bekant kommer och frågar om du har tid att ta en lunch eller fika nästa vecka, svarar du då att ”Jag prioriterar inte det.”?
GillaGillad av 1 person
Det har hänt om den föreslagna tiden har krockat med något jag ansett viktigare. Luncher är ofta enklare, även om jag har lunch-låda så kan den ofta vänta en dag.
Men ofta använder jag inte ”jag prioriterar inte det” då det är många som har svårt för den typen av svar. Men på frågor som ”Tittar du på Game of Thrones?” så blir det det svaret.
GillaGillad av 1 person
När jag slutade jobba vanligt jobb insåg jag hur lätt det var att låta den nyfunna friheten slukas upp av nya aktiviteter och do do:s. Man är ju också måltavla för folk med olika entreprenöriella visioner men heltidsjobb så att de inte hinner förverkliga dem. Jag tror att jag tackat nej till sammanlagt fem olika förslag om prylar andra vill att jag ska realisera åt dem ”du som ändå är ledig”. Så för mig att fokus blivit synonymt med att tacka nej, något jag blivit väldigt bra på.
Läser just nu ”Essentialism” av Greg McKeown och han berättar om en ordväxling med en bekant som (halvt på skämt/halvt på allvar) sa: ”Imagine you have a four-burner stove. One burner represents your family, one is your friends, the third is your health and the fourth is your work. In order to be successful you have to cut off one of your burners. And in order to be really successful you have to cut off two.”
Lite drastiskt kanske, men jag har funderat mycket på det här på sistone. För mig (och gissningsvis er) är familjen den enkla. Sen blir det knepigare. Hälsa eller vänner? Men utan hälsa, inga vänner, så jag väljer det förstnämnda. Det jag VET hamnar sist i kön är jobbet, åtminstone tills barnen är färdigbakta. Som några kloka människor sa i Plånboken för några år sedan: ”Vi jobbar deltid, bara utspritt över livet.”
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Just det faktum att man skapat tid för att ha tid..inte för att nödvändigtvis fylla varje minut med nytt ”arbete” kan vara svårt att förstå ibland. Det tål att man påminner både sig själv och andra om att det finns ett värde i sig att ha gott om tid som man kan disponera efter eget huvud och som inte redan är intecknat. Lite på samma sätt som det är jobbigt att dra runt på en massa fasta kostnader eller prylar så kan det vara jobbigt att dra omkring på en massa fasta åtaganden som suger upp allt tid.
Gillar också ditt exempel och tycker ofta att det är bra att tänka lite drastiskt!
GillaGilla