Fredagsfunderingen, Lev lokalt, Livsstil

56 000 000 kilometer över ån efter vatten? #fredagsfunderingen

Vad är motsatsen till att leva lokalt? Kanske är det att åka till mars för att hitta vatten?

I mitt tycke är de mest engagerade individerna i dessa projekt ofta personer som samtidigt är väldigt dåliga på att ta vara på det vi har här och nu. Hur mycket av våra resurser inklusive vatten (som faktiskt finns på den här planeten) förstörs av just projektet för att undersöka om det finns vatten på någon annan planet?

Om vi var ofantligt duktiga på att ta vara på alla de resurser som finns på vår jord och behandlade den varsamt och omtänksam så skulle jag kunna förstå tanken att bygga ut vår civilisation till andra planeter. Nu verkar det dock mer handla om att bränna vår jord och sedan sätta hoppet till att direkt därefter kunna åka och förstöra ännu en planet, eller?

Detta är ett inlägg av typen ”Fredagsfunderingen” vilket innebär att jag har en ide eller tycker mig se en trend men inte har tänkt klart och inte har en helt färdig uppfattning, så jag skulle gärna höra era kommentarer och funderingar kring ämnet!

Ett annat exempel på liknande beteende är fokus på medicinska framsteg som ska göra att vi kan bli 150 år gamla eller mer…allt medan de flesta är osannolikt dåliga på att fånga de dagar och år som de redan fått…vad hjälper fler levnadsår om vi inte tar vara på dom vi redan har?

Ett tragikomiskt exempel på något liknande uppmärksammande vi när vi bodde i Mexiko. Det är ett land som har många lokala och akuta miljöutmaningar förutom de globala som drabbar oss alla. Det är till exempel extremt dålig luft i städerna, inte minst på grund av en enorm biltrafik. På landsbygden är sophämtningen på sina håll i det närmaste obefintlig och på andra håll väldigt opålitlig. Samtidigt pågick på stadens museum en stor insamling för ett projekt för att rädda ISBJÖRNARNA…inget ont om isbjörnar…men det hade varit bättre att städa upp på sin egen gata först.

Dessutom hade ett annat beteende kring bilar och avfall troligen hjälpt isbjörnarna mer än några pesos i en insamlingsbössa.

Ytterligare ett exempel på att gå långt över ån efter vatten är att byta vår enorma och överanvända bilpark till elbilar. Istället för att lösa vårt överdrivna bilberoende genom nya beteenden och möjligen en del ny infrastruktur så sätter vi vårt hopp till en ny teknik. En ny teknik som dessutom i allt väsentligt inte är så annorlunda än den gamla = stor tung plåtburk, fyra hjul, motor som oftast transporterar EN liten människa dessutom rätt ofta över sträckor där muskelkraft skulle räcka bra. Elbilar är nog en del av lösningen men ligger kanske på plats 50 eller 100 efter en massa beteendemässiga förändringar som vi kan börja med direkt.

För min del tror jag att mycket av detta beteende hos oss människor beror på att det är jobbigare att ta tag i det lilla som ligger mitt framför oss även om det är enkelt. Det sätter press på oss att faktiskt göra något här och nu.

Att istället passivt drömma om någon avancerad lösning som ligger långt borta och helst ska fixas av någon annan är enklare då det tar bort allt ansvar från oss själva.

Man brukar ju prata om att man inte ska gå över ån efter vatten men dessa exempel ovan visar ju extremt tydligt att det är just det vi gör trots att vi vet att vi inte ska göra så. Att man som utbränd och uppgiven ekorrhjulsspringare mitt i livet fokuserar på att kanske bli 150 år istället för att göra livet bättre här och nu eller att sätta sig i bilen ännu en gång för en kort resa…allt medan man sätter sitt miljöhopp till att snart köpa elbil…

Tänk att gå hela vägen över rymden efter vatten samtidigt som vi dagligen spolar bort och förorenar det vatten som faktiskt finns på vår planet.

Har ni några ytterligare exempel på liknande beteenden? Vad tror ni det beror på? Kan vi göra något åt det? Eller tycker du kanske att jag är helt ute och cyklar med mina exempel?

Våra båda böcker finns att köpa på Bokus  och kanske ännu bättre direkt från förlaget på pug.se och på de flesta andra ställen där böcker säljs. Kan eller vill du inte köpa så finns den på många bibliotek, finns den inte på ditt lokala bibliotek så kan du lägga ett inköpsförslag.

Vi försöker verkligen svara på alla frågor vi får och ställer du frågan på bloggen så kan fler läsa både fråga och svar! Vill du ändå skicka ett privat meddelande, boka en föreläsning, intervju eller liknande så går det bra via detta formulär. Vi finns även på twitter som @farbrorfri och på instagram som @enkelboning där ni också gärna får följa oss!

10 reaktioner till “56 000 000 kilometer över ån efter vatten? #fredagsfunderingen”

  1. Jag håller helt med er.
    Då det gäller ålder kan jag (91 år) tillägga att för de flesta räcker 80 år. Därefter är kroppen utsliten och vi blir beroende av hjälp med det dagliga livet. Det känns förnedrande även om snälla människor ställer upp på alla sätt.
    Om privatpersoner och privata stiftelser finansierar de projekt ni räknar upp är det deras sak. Jag vill dock inte att mina skatter skall gå dit..

    Gilla

    1. Hej och tack för din kommentar,

      Kul att höra från någon med lång livserfarenhet! Funderar på om det finns någon gräns för vad privata stiftelser och personer ska få gör…säg till exempel att de vill skicka ut människor i rymden med på ett vis som ger väldigt stora miljökonsekvenser som drabbar alla. Vi brukar säga at man får göra vad som helst bara det inte drabbar andra…men var går gränsen när skadan är indirekt och långsamt.

      Gilla

  2. Mars:
    Grundforskning kan te sig lite abstrakt och kan bli lite absurd när man lägger upp det som du gör. Tycker dock att det är något som vi bör ha för att skaffa oss en bättre förståelse om vår omvärld. Och nej, det löser inte de problem vi har med t ex klimatkrisen eller krig. Men tycker inte att det är en fråga om antingen eller utan både och.

    150-åringen:
    Nu är det ju inte ekorrhjulsspringare (kul ord) som vill bli 150 år utan en del av den rikaste 1% (som kontrollerar 50% av alla resurser) som vill bli det… Sedan är väl hela tanken felaktig från början då de flesta har svårt att skilja på medellivslängd och förväntat livslängd. Extrapolerar man ökningen i medellivslängd så når vi 150 år i framtiden. Men tittar man på förväntat livslängd så kommer det inte att öka speciellt mycket, snarar minska på grund av våra vällevnadssjukdommar…Det är svårt med statistik…

    Isbjörnar:
    Det har väl även startats insamlingar i Sverige för att rädda regnskogen i sydamerika och insamlingar i Brasilien för att rädda den fjällnära skogen i norra europa…
    Det är det väldigt vanligt att man försöker hitta sätt att få kontroll, eller en känsla av kontroll när världen blir för komplex runt omkring. Kan vara lättare att starta ett projekt som skall påverka ”någon annan” än att gräva där man står…

    Gillad av 1 person

    1. Hej och tack för din kommentar,

      Min fråga är väl snarare om det finns mer att göra här på jorden som inte blir gjort på grund av resursbrist medan vi spenderar miljarder för att undersöka rymden…jag har inte svaret men funderar mycket på det.

      Det kanske är top 1% som driver utvecklingen (via finansiering) för att leva 150 år men jag upplever att många av dom så omtalade ”mellancheferna” och ”små entreprenörerna” som för dagen håller på att stress ihjäl sig i ekorrhjulet också är inte på spåret att de ska leva länge och att de ska ha ett bra liv…nån gång väldigt låååångt fram i framtiden…istället för att göra (kanske rätt små) justeringar här och nu och leva bra här och nu! Tänk vad många det är som drömt om ett fantastiskt liv efter pension och inte ens blivit så gamla…

      ”Isbjörnsperspektivet” finns överallt i världen det blev bara så tydligt i Mexiko när vi hade varit några månader i stan och ständigt andats dålig luft, tittat upp på en grå himmel och snutit svart snor ur näsan. Under månaderna där hade vi även varit ute i en by en längre tid när sophämtningen av oklar anledning bara slutade fungera….och folk byggde stora soptippar vid vägen i skogen och brände sopor på gården mm. Lika konstigt är det när vi engagerar oss här för att spara urskog i Amazonas samtidigt som vi skövlar de sista naturskogarna i vårt eget land…enklare att se vad man ska göra någon annanstans med större perspektiv kanske?

      Gillad av 1 person

  3. Jag tycker att det här inlägget är så Spot On! Och jag har noterat att en hel del ”miljövänliga åtgärder” som presenteras är lite snurriga, precis på det här sättet. Fler exempel än de du ovan nämner är till exempel att göra reklam för flygresor till stränder där man sedan plockar upp skräp (jag tycker att det är extremt viktigt att vi slutar slänga plast i haven och att vi gör rent våra stränder, men du fattar tankevurpan), eller att vi ersätter en mängd olika engångsprodukter av plast med ANDRA engångsprodukter av papper när vi egentligen borde skippa konceptet engångsprodukter helt. Jag förstår att det kan upplevas vara en djungel, och att det är svårt att navigera i vad som kan skapa en positiv förändring på riktigt, och tyvärr så marknadsförs en hel del dåliga alternativ bland de positiva. Så superbra inlägg. Jag känner mig också väldigt frustrerad på alla projekt som handlar om att tex kolonialisera Mars, vad är meningen med det liksom när vi inte lyckas särskilt bra med att ta hand om den MYCKET finare planeten vi har för närvarande? PS. Din snälla fru har skickat boken Lev Lokalt till mig och jag tyckte jättemycket om den! 😀 Varma hälsningar, @eko_ekonomen

    Gillad av 1 person

    1. Hej och tack för din kommentar,

      Var roligt att du uppskattar perspektivet, har svårt att se varför vi så ofta ska gå såååå långt över ån efter vatten men jag misstänker att det till viss del finns inbyggd i vårt dna att söka oss framåt och uppåt men jag tror även att det finns en marknadsmekanism som gör att det ofta kan vara bättre ur ett marknadsperspektiv med en komplicerad och stor lösning på ett problem då det rent krasst innebär högre omsättning..

      Kul att du gillar boken, i grunden återger den ju också detta perspektiv men från en mer individuell horisont – gör det som är enklast, ligger närmast och som du kan börja med redan idag!

      Gilla

  4. Om alla skulle flytta till storstäder skulle nog bilåkandet minska rejält antar jag – vet inte men det kanske är mer miljövänlig om alla bor i städer (men ändå lever lokalt)? Men jag har svårt att se att det kommer att hända!

    Gilla

    1. Hej och tack för din kommentar,

      Jag tror helt klart att en stor del av lösningen är att leva lokalt. Det kan man dock göra på många olika platser, det är till exempel väldigt smidigt att leva så på en mindre eller medelstor ort. Ute på ren landsbygd är det lite mer av en utmaning men kanske är det möjligt att i högre utsträckning göra även det om distansarbete blir mer accepterat eller om fler återvänder till gröna näringar beroende vilka behov som uppkommer i framtiden. Tror också att väldigt många ganska små byar absolut skulle ha underlag för en mindre butik om det bara var så att alla handlade det dagliga där och kanske bara någon gång ibland kompletterade med köp på annan ort…..Människan har i alla tider bott i byar och mindre städer..jag tänker att större städer men också ren landsbygd med långt till närmsta granne är ganska ovanligt egentligen i ett historiskt perspektiv? Eller?

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s