En av de svåraste sakerna som förälder är att man vill ge sina barn så mycket, man vill ge dom tid men också upplevelser och saker. Samtidigt finns det ingen gräns på vad de vill ha och det finns dessutom mer långsiktiga negativa aspekter av att ge dom allt.
Även om våra barn ibland tycker att vi är dryga när vi ofta är hemma så är jag övertygad om att det bästa föräldrar kan ge sina barn är tid. Det finns för de flesta en balans mellan hur mycket man ger dom i form av saker och kostsamma upplevelser och hur mycket tid föräldrarna har då allt som kostar ska betalas med pengar som ska tjänas på ett jobb.
Barn som får allt de pekar på blir bortskämda och det gäller faktiskt också i någon mån tid. Våra barn blir till exempel överraskade när vi någon gång är upptagna och inte har tid att skjutsa dom till något eller kan hjälpa dom med det ena eller det andra.
Det här är en balans som vi ibland tycker är svår, man vill vara tillgänglig och ge dom allt de behöver (och lite till) samtidigt som man inte vill att de ska få en obalanserad bild av att andra ska vara tillgängliga för dom dygnet runt eller att man i livet bara får allt man pekar på.
Som exempel har åkt på flera långa resor men har sedan ganska enkla semestrar några år där emellan. Vi lägger mycket tid och pengar skidåkning under vintern men vi åker i första hand till de två backar där vi har säsongskort, vi köper den utrustning som behövs men inte mer och om möjligt begagnat eller med bra erbjudanden. När vi åker iväg hyr vi oftast billiga stugor och lagar det mesta av maten själva. Barnen får en ganska låg veckopeng, lite extra pengar vid födelsedagar och ibland lite mer när vi är långlediga.
En anledning till att inte ge allt är att det ska kännas en distinkt skillnad när de börjar jobba själva och får egna pengar. Att de då ska känna att de kan göra/köpa saker som de tidigare inte kunnat göra. Vi vill att några tusenlappar för en veckas arbete ska kännas extra och vara något som motiverar. Att de förstår värdet av pengar och att det är något man vanligtvis behöver arbeta för. Värdet i att arbeta ihop en summa och sedan göra eller köpa något utöver det vanliga, om de redan får allt utan att göra något för det tror jag att det kan sända fel signaler.
Hur gör ni för att hitta balansen? Vad ger ni era barn obegränsat och finns det något ni medvetet håller tillbaka på?
Enkel boning- ett fritt liv i all enkelhet- 
Mina barn har fått va de vill ha av idrotts- och friluftsutrustning för det är intressen som jag vill uppmuntra, och de har fått bra grejer, inget skräp. Bra cyklar har de fått för de har aldrig blivit skjutsade till någon aktivitet. Skulle jag märka ett riktigt genuint intresse så skulle jag stötta det så mycket som möjligt. Dock inte om det gäller dataspel, hästar, hundar eller motorer.
Jag försökte länge stå emot att köpa smartphones till dem, men de blev ju nästan deprimerade när de inte hade nåt som alla kompisar hade, så till slut fick jag ge efter.
De har faktiskt aldrig fått nån veckopeng, de har fått en swish vid behov och haft lite julklappspengar att ta av. Det är ju inte riktigt vad som rekommenderas, men de fyra som flyttat hemifrån lever riktig billigt och sparar mycket på börsen. Man kan nästan tro att de har hängt på enkelboningbloggen, men det tror jag inte.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Känner igen mycket i det där med att uppmuntra det som är positivt, sen är et väl kanske inte för oss ”kosta vad det kosta vill”, vi är gärna smarta när det gäller att hitta bra erbjudanden på bra utrustning och att på olika smarta sätt maxa till exempel skidåkningen på ett sparsamt sätt. Det senare handlar ju också om att om vi inte behöver dra in extra pengar så har vi ju mer tid att spendera i backen.
Visst hade man önskat att de inte hade smartphones men det är väl egentligen något man får acceptera som en del av samtiden, de måste lära sig att leva med den moderna teknologin och fungera på ett rimligt sätt med dessa inklusive att veta när det är dags att lägga bort dom. Inte så enkelt vare sig för vuxna eller barn men som sagt de måste lära sig.
GillaGilla