Huset vid havet

Vår resa som vi gjorde i vintras till Mexiko börjar kännas så avlägsen trots att det inte är så länge sedan. Kanske är det den här snabba världen vi lever i som gör att saker och ting som hänt för någon eller några månader sen känns väldigt långt bort. I bloggar och på sociala medier så är det ju här och nu eller framtiden som gäller. Själv är jag en ganska nostalgisk person som gärna blickar bakåt i tiden så det kommer nog dyka upp en del inlägg som det här som handlar om något som var.

Bilderna är från min mormors hus vid Stilla havet i Mexiko. Vi spenderade tre veckor där i vintras. Platsen är helt underbar, det är en liten by där det känns som att tiden står stilla och livet går långsamt…Höga, frodiga berg omringar fina stränder. Huset vi lånar av min mormor är ett enkelt men ganska stort fritidshus som min mormor och morfar lät bygga någon gång på 70-talet. Under min uppväxt nyttjades det flitigt av hela släkten,  hade man semester så var det dit man åkte. Jag har mycket fina minnen därifrån tillsammans med alla kusiner och är så tacksam att vi får låna huset, så länge det finns kvar…

Tyvärr nyttjas huset knappt alls idag…det gapar tomt alldeles för många veckor på året. De flesta familjer i släkten har fullt upp och när de är lediga väljer de kanske ett annat mer bekvämt resmål med hotell och full service. Min mormor äger huset men hon behöver förstås hjälp med att underhålla det och där kanske inte alla syskon är överens om hur det ska skötas och vilka förväntningar som finns.

Inredningen är väldigt enkel, endast det mest nödvändiga finns eftersom klimatet är tufft.

Kan se det fenomenet här hemma i Sverige också. Fritidshus som står tomma de flesta veckor på året. I Dalarna är det inte helt ovanligt att fina gårdar/hus står tomma de flesta dagarna på året, en del nyttjas knappt under semestertider heller. Jag tror att många av husen skulle må bra av att hyras ut regelbundet eller kanske i vissa fall säljas. Kanske är det så att det är släkter som äger tillsammans som inte delar samma uppfattning och förväntningar på vad som ska göras med husen? Det finns säkert också en hel del sentimentala band som är svårt att släppa, men varför äga något som inte nyttjas?

Så länge som fritidshus ger en känsla av avkoppling och frihet så är det underbart! Så fort det blir ett måste eller tvång så är det nog dags att gå klippa bandet och behålla det som ett fint minne av något som varit och låta någon annan få nyttja och skapa sina minnen där.

Ni som är lyckligt lottade med ett fritidshus, skippa alla måsten, åk dit och njut och nyttja det till max! 

Läs gärna makens Mexiko-reflektioner .