En vattendelare i synen på ekonomiskt frihet är de möjligheter som kommer eller inte kommer med det faktum att man kan ”leva gott på lite” och som i vårt fall utan kravet på en löneinkomst.
Den stora frågan är om detta ger några nya möjligheter eller inte? Min känsla har alltid varit att en massa nya möjligheter öppnas när man inte är beroende av en hög inkomst. Med tiden har jag dock förstått vad dom menar som tycker att det inte öppnas några nya möjligheter. Möjligheterna är ju egentligen inte nya det är möjligheten att ta vara på dom som ökat, låt mig förklara med praktiska exempel från vårt liv.
Exempel på sådant vi gjort mer av sedan vi slutade med obligatoriskt arbete:
- Spendera tid med barnen
- Resa sällan men vara borta länge
- Byta boende på semestern
- Skriva en blogg
- Skriva en bok
- Lära oss att bygga mer själva
- Inreda långsamt med återbruk
- Kläder i huvudsak på secondhand
- Laga kläder
- Vikariera i skolan
- Jobba som valförrättare
- Föreläsa
- Hålla workshops
- Rensa i hemmet
- Gå och cykla till allt
- Vara mer i naturen
- Hyra ut gäststugan
Möjligheterna som vi tagit vara på ovan är egentligen inte nya men förmågan att ta vara på dom har kraftigt ökat i och med att vi numera äger vår tid. Även i den mån som vi tjänar och/eller sparar pengar på någon aktivitet så sätts detta i ett helt annat perspektiv då vi egentligen inte behöver pengarna. Det blir med ens ”överflöd”. Vår lilla hyresinkomst för gäststugan täcker idag ca 70% av vår boendekostnad men för någon som lever på ”stor fot” hade det kunnat vara en i det närmste obetydlig inkomst.
Vi har också möjlighet att välja hur mycket av respektive aktivitet vi vill göra. Vi tackar ja till vikariat som känns roliga och meningsfulla men tackar nej och det inte funkar. Vi avböjer medverkan i intervjuer eller föreläsningar om vi inte känner för det etc. Detta gör att de aktiviteter vi väljer att göra är så mycket mer njutbara än om det är ett tvång.
Så jag ger alltså ”kritikerna” rätt, det uppstår inte magiskt några nya möjligheter däremot så hamnar de gamla möjligheterna i helt nya perspektiv. Det är inte fy skam det heller!
Vad har ni andra för erfarenheter av detta, vilka möjligheter önskar du att du kunde ta vara på?
Enkel boning- ett fritt liv i all enkelhet- 
En kul observation i villakvarteret, nu grejas det i trädgårdarna, spikas och bankas. Det groteskt stora altanerna blir allt större, nya lövblåsar inköpes, röjsågar inköpes, nya maskiner eller olika flytande medel till varje moment. Varje moment tycks kräva en ny maskin eller en ny brädhög.
Jag kör på din variant, jag har kliniskt rena stensättningar rensade helt manuellt, fick lägga om vissa parti som hade sjunkit lite efter 10 år. Nu är de som nytt. Jag har röjt upp bakom tomten med yxa,handsåg och spade.
Jag går ut och jobbar när jag har en halvtimme över, grannarna hinner knappt till bygghandel och köpa en ny maskin på samma tid, sen när de väl kommer hem kommer de dagliga sysslorna ivägen.
Tack för all inspiration om enkelhet och sparande.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Känner igen även om vi nog lägger mer än någon enstaka halvtimme på trädgården då vi gradvis gör den mer lättskött och ändamålsenlig i långsam takt. Vi målar om det som behövs och byter någon enstaka planka i staketet medan andra byter alltihop med tillhörande större åtgång på både tid och pengar…
GillaGilla
För mig var det en lättnad att gå från 100% jobb till 70%. Jag både orkar och hinner med mig själv och det jag drömmer om/längtar efter på ett helt annat sätt än tidigare. Det jag gör behöver inte vara dyrt eller ens kosta pengar och när jag gör något lite dyrare så uppskattar jag det desto mer.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Det handlar sällan om att ”inte arbeta” utan om att arbeta lagom mycket så att det finns plats för allt annat viktigt som man vill ha i sitt liv, mycket lite av detta kostar egentligen några pengar och för de få saker som faktiskt kostar så brukar inte det heller vara något problem för den ekonomiskta. Precis som du säger också så finns goda möjligheter att njuta än mer av de få saker som man köper eller gör om man inte har ett ständigt överflöd.
GillaGillad av 1 person
Precis. Egentligen bara plus enligt mig. Sedan skulle jag nog vilja dra ner ännu mer, men eftersom jag är totalt opraktisk med tummen mitt i handen är det också en fråga om att må väl i boendet och då får det kosta en slant istället att hyra och trivas med det.
GillaGillad av 1 person
Kunde inte vara mer enig. Det är inte nya möjligheter som kommer med mer tid, det är en ny möjlighet att utnyttja de befintliga möjligheterna!
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
”En ny möjlighet att utnyttja befintliga möjligheter” var ett väldigt bra sätt att uttrycka det!
GillaGilla
Även om mycket är olika då det gäller ert och mitt liv, så finns det så många likheter: Ni valde själv att ”designa ett bra liv till mindre kostnad”, medan jag som nybliven pensionär kastades in i den verkligheten 🙂
Ni väljer att jobba för att ni vill (och inte för att det ger pengar), medan jag jobbar mest för pengarnas skull 😉
Och ändå ser jag likheterna: Nu när jag lämnat min fasta anställning på 100 %, kan jag bli ”diversearbetare” och ta olika korta jobb som jag vill.
Så att lämna ett fast, heltidsjobb – ger absolut möjligheter. Om man ser dom 🙂
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Så kul och läsa om dina förändringar som i hög utsträckning handlar om en inställning. Att acceptera att man befinner sig i en viss situation och göra det bästa av den snarare än att gräma sig för att det skulle kunna vara annorlunda.
Vissa har kommenterat att vår bok och vårt budskap om ”ekonomiskt frihet” inte är relevant för den som redan är pensionär eller är nära pensionsålder men fler och fler kommentarer likt din ger att det finns mycket att vinna på denna livsstil även för den som är lite äldre.
Kul och tack för att du delar med dig av dina insikter!
GillaGillad av 1 person
Flexibiliteten att kunna välja när man vill gå utanför dörren och när privata åtaganden ska ske utan att känns någon press på att ”man borde ha suttit på kontoret”. Jobba efter behov och leva enkelt övrig tid. Bara att få vara ute i naturen, promenera, träna, vara med familjen och greja lite hemma och kanske även i trädgård står på listan av hur jag vill leva livet. Inget storstilat!
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Precis så tror jag att det är för de allra flesta när de tänker efter, det är inget storstilat utan att ha tid med det som är verkligt viktigt i livet vilket ofta inkluderar någon form av arbete antingen avlönat eller oavlönat (i eller utanför hemmet).
Ett i grunden sparsamt med trivsamt liv gör mycket på vägen mot att ge sig själv den flexibiliteten!
GillaGilla
Göra saker ordentligt och låta saker ta tid. Genom att ha mer tid kan man lägga onödigt mycket tid på sina projekt vilket ger högre kvalitet på slutresultatet och mer tillfredställelse.
Man har också möjligheten att reflektera mer kring om man är på rätt väg och har större utrymme för ”Nä, det här blev inte bra, jag gör om från början” för att man i slutändan ska känna sig nöjd med sin egen prestation.
Vissa projekt har jag också på listan som skulle vara roligt att testa men vill inte lägga pengar på. Då kan jag låta projektet gro i bakhuvudet och när sedan ett tillfälle dyker upp kan man ta det. Rätt vad det är så ska grannen göra sig av med sitt växthus och då kan man om man har tid passa på att hjälpa honom att plocka ner det och i utbyte att få växthuset gratis till exempel.
Eller så kommer en bekant och frågar om man vill hänga med och segla hem en segelbåt från Mallorca, då gäller det att ha möjlighet att säga ja på stående fot (det har inte hänt ännu men hoppas kan man ju alltid).
GillaGilla
Hej och tack för din kommentar,
Helt riktigt, och som vi ofta har konstaterat så sparar man inte sällan tid på att ”låta saker ta tid” då det blir gjort på rätt sätt med en gång. I det korta perspektivet verkar det gå långsamt men över tid så åstadkommer man mer skulle jag vilja påstå i de allra flesta fall. Det är ingen nytta med att vara produktiv om man producerar fel saker så att säga och många gånger är fokus snarare på att ”göra nått” än att ”göra rätt saker på rätt sätt” om man kan uttrycka sig så.
Dom där ”stora grejerna” som att segla hem båten kanske inte händer så ofta men däremot så händer det små grejer hela tiden när man har tid och ork att ta vara på möjligheterna. Vi upplever varje vecka att små saker faller på plats just för att vi låtit det ta lite tid. Som sagt en mycket bra reflektion.
GillaGilla
Håller med!
Nu är det fem år sedan jag sa upp mig från min heltid. Kanske inte så mkt av egen fri vilja utan mest som ett resultat av krisigt famimjeliv och hälsoproblem.
Sedan dess har jag jobbat på flera olika sätt och i olika grad.
En stor skillnad mellan nu och då, och även mellan mig och andra människor som jobbar heltid jag sett det senaste är att jag kan vara mkt mer generös med min tid.
Så fast jag nu har mindre och tjänar mindre är det inte svårt för mig att ställa upp gratis eller väldigt billigt i sammanhang där det är för en god sak eller ideellt.
Jag upplever att heltidsarbetande (och likaså jag själv på den tiden) måste vara mkt snålare med tiden, säkert eftersom de har brist på den, och då tjatar mer om att allt ska vara betalt, de vill ha mer betalt etc.
Kanske rörig förklaring men tror ni förstår vad jag menar.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Tror att du har helt rätt i att heltidsarbetande är snålare med sin tid men jag tror också att många är dåliga på att se hur det egentligen fungerar i föreningslivet. En grej som jag funderat över jämfört med när jag var barn är att det då fanns många fler engagerade ledare men vi hade inte så bra lokaler, planer, träningskläder, snygga loggor, hemsidor etc. Nu är det istället så att många klubbar har en fin fasad men väldigt lite där bakom, inte sällan styrelser med bara några få medlemmar och lika svårt varje år att hitta ledare. Funderar då på om de heltidsarbetande föräldrarna bara ser den fina fasaden och inte tror att deras engagemang behövs…för det är riktigt tunt i leden på många håll.
Kanske lite av ett sidospår från huvudfrågan men likväl intressant vad det är som gör att ingen verkar ha tid med föreningslivet längre samtidigt som alla verkar vara överens om hur viktigt det är…tyvärr är det också risk att dom som ändå är engagerade tappar sugen när de är så ensamma och då blir det ju ännu värre?
GillaGilla