Vårt samhälle är väldigt präglat av ett ekonomisk tänkande som handlar om att det inte finns några begränsningar allt kan växa för evigt och det finns ingen gräns på vad vi kan uppnå. I snäv bemärkelse stämmer också detta på ekonomin då pengar mer eller mindre kan skapas ur tomma intet. Det går även att sälja produkter och tjänster till högre priser trots att de rent praktiskt kanske inte är bättre utan bara genom att fylla dom med andra värden så som design, varumärke med mera.
Tror att det obegränsade är en ganska bekväm tanke för oss människor generellt, att inte behöva välja eller göra prioriteringar – allt kan vara prio-ett. Detta trots att prioritet per definition betyder först och endast en sak kan komma först. Det är också den vanligaste invändningen mot ett enklare liv just att det det skulle vara begränsande- För oss som som valt att leva lite enklare, men också ”gud förbjude” så kan det ju tänkas att vi i vissa aspekter begränsar våra barn.
Den fysiska världen är begränsad, det finns en gräns för vad naturen tål och därmed finns också en gräns för vad vi människor som naturliga varelser tål. Vad vi orkar med och även hur många timmar vi har på ett dygn, en vecka, ett år och ett liv. Våra båda böcker och väldigt mycket vi skrivit om på bloggen handlar om att omfamna dessa begränsningar och välja själv i vilka aspekter man vill begränsa sig för att kunna utvecklas mer inom andra områden.
Det bästa sättet att leva inom de begränsningar som vi ändå har är att välja på vilka områden man ska begränsa sig. Om du tillexempel begränsar dina utgifter för ett antal ganska oviktiga saker så kan du lägga pengar på annat som är viktigare eller ta ut detta som minskad arbetstid. Om du minskar på onödiga transporter, överflödiga aktiviteter och ser till att aktiviteter fyller flera syften så får du både tid och energi till livet – det den verkliga innebörden i ”Lev lokalt” för oss.
Anledningen till att vi själva ska välja vad vi begränsar är att om vi inte gör det så kommer verkligheten göra det åt oss. När tiden, energin och/eller pengarna är slut så är de slut. Det kanske är just då, när både du och dina ekonomiska resurser är helt uttömda, som det som du verkligen skulle vilja prioritera dyker upp. Med andra ord om du inte själv prioriterar och väljer inom dina begränsningar så kommer livet göra det åt dig. Det kan i värsta falla var då man springer in i den omtalade väggen både fysiskt och mentalt, eller ramlar i ekorrhjulet och slår sig rejält.
Vad tänker du om begränsningar och att prioritera? I vilka aspekter har du enkelt kunnat begränsa dig friviligt? När har du bara sprungit på och blivit ofrivilligt begränsad och vilka var konsekvenserna av detta?
Hoppas ni kommer gilla nya boken ”Lev lokalt”! Ställ gärna frågor och kommentera här på bloggen – vi försöker verkligen svara på allt och ställer du frågan på bloggen så kan fler läsa både fråga och svar! Vill du ändå skicka ett privat meddelande, boka en föreläsning, intervju eller liknande så går det bra via detta formulär. Vi finns även på twitter som @farbrorfri och på instagram som @enkelboning där ni också gärna får följa oss!
Båda böckerna finns som sagt att köpa på Bokus, Akademibokhandeln samt direkt från förlaget på pug.se och på de flesta andra ställen där böcker säljs.
Enkel boning- ett fritt liv i all enkelhet- 
Jag håller med dig! Föräldrar begränsar alltid sina barn på något sätt. Många gånger tror jag dock att föräldrar har förutfattade uppfattningar om vad barn behöver, när de egentligen är ganska lätta att tillfredsställa.
Jag är själv uppväxt i en familj med begränsad ekonomi där mina föräldrar i efterhand har berättat att de ofta hade dåligt samvete över allt vi inte hade råd med att göra när jag var barn. Jag har dock gott om goda minnen. Om de mysiga bilrasterna vid en rastplats med medhavda köttbullesmörgåsar, campingutflykter i det gamla slitna 70-talstältet och alla fiskestunder vid bryggan.
Likadant tänker jag med mina barn. Både jag och min man har valt att gå ner i tid (jobbar 75 och 87,5 %) för att få mer familjetid. Genom att tänka smart tycker vi inte att vi saknar nåt. Vi äter fortfarande glass på badstranden, fast medhavd i mattermos för 25 kr istället för från kiosken för 100+ kr. Vi gör ofta utflykter med medhavd fika, tar med lunch istället för att äta på restaurang, bakar tillsammans istället för att köpa bröd, handlar begagnat och lappar och lagar istället för att köpa nytt osv. Mina barn är lyckliga och nöjda och de går sällan längre än 6 timmar per dag på förskolan. Vi har lugna morgnar med långa familjefrukostar och långa eftermiddagar/ kvällar varje dag året runt. För mig begränsar vi inte våra barn ett dugg, bara för att vi inte åker till Kolmården och flyger utomlands flera gånger per år.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Tack för dina fina exempel på hur ni har valt att prioritera, välja och välja bort.
Tror många kanske det är enklare att ”acceptera” de begränsningar som det vanliga livet sätter på oss. Att alla jobbar 8-17 och har begränsat med pengar på grund av att lönen är för låg (det tycker nästan alla även dom som tjänar bra) är något man kan skylla på när man inte har råd eller tid med det som är viktigt så som familjen, sin egen hälsa eller något intresse som ständigt får stå tillbaka.
När man sätter sina egna begränsningar på vad man lägger tid på eller hur mycket pengar man väljer att lägga på en viss aktivitet så behöver man också själv inför barnen och inför andra stå för att det är ens egna begränsningar som val. Det är jobbigare att verkligen stå för något.
Sen är det så att barn (och många vuxna) ständigt önskar sig något annat, nyare, större och häftigare trots att de egentligen inte har brist på något…det får man som vuxen förälder ta och ha den diskussionen med barnen om att vi tillexempel kommer se till att ni har den utrustning ni behöver för att utöva de sporter ni är intresserade av, men vi kommer inte alltid köpa nya grejer och vi kommer ta mer hänsyn till funktion än estetik…
GillaGilla