Lev lokalt

Att välja mellan stad och land…

De senaste veckorna har det rasat en debatt på tidningarnas ledar- och kultursidor om förutsättningarna att leva i staden och på landet. Denna gång drog debatten igång triggat av David Jonstads bok ”Meningen med landet” men det har även kommit del andra böcker på liknande tema under det senaste året. Dessutom tror jag att möjligheten att jobba från andra platser och på nya sätt under pandemin gjort att flera funderar över olika aspekter på livet just nu.

David Jonstad har på sin blogg skrivit en sammanfattande text om debatten med länkar för den som är mer intresserad.

Den nyväckta debatten satte igång en del tankar och gjorde att jag satte mig ner för att skriva något om stad och land men en bit in i min nya text kom en stark känsla av dejavu. Redan i vår bok ”Lev lokalt” har jag ju skrivit om detta och dessutom var det när jag kollade efter bättre än vad jag knåpat ihop nu (tack Maribel & Jennifer (redaktören)). Då tänkte jag varför inte publicera den textsnutten här också istället.

Så då kör vi ett stycke ur kapitel 4 ”Hitta och skapa din plats på jorden” ur boken ”Lev Lokalt”..

Det här med stad och landsbygd kan ibland låta som ett val med bara två alternativ men i själva verket är det ju ett val med mängder av nyanser. I en storstad finns både stadskärna, stadsdelar, utkanter, närförorter och avlägsna förorter, och i riktigt stora städer finns till och med småstäder som helt eller delvis vuxit samman med den stora staden. Sedan finns medelstora och små städer, utanför dessa mindre samhällen och byar, där vissa ligger nära och andra mer avlägset, och sist men inte minst finns ren landsbygd där man inte ser sin närmsta granne. Därför är det värt att tänka på att en eventuell flytt inte behöver betyda att man drar till en annan del av världen eller ens landet. Det kan ofta handla om förändringar i mindre skala, så som att flytta från förorten in till stan eller från staden ut till det närliggande lilla samhället – helt drivet av de behov och önskemål man själv har. Att byta stadsdel eller helt enkelt bo i den delen av staden som ligger närmast tågstationen, skogen eller havet kan göra hela skillnaden för någon.

Vår nyans av stad och land är 50 meter till närmaste släkting, 500 meter till vattnet, 500 meter till skogen, 500 meter till skolan, 1 km till ”noret” med affärer, restauranger, kulturhus och 2 km till idrottsområdet.

Hur reflekterar ni på detta? Vilken nyans av stad och land gillar ni allra mest?

Våra båda böcker finns att köpa på de flesta ställen där böcker finns men bäst direkt från vårt lilla förlag pug.se . Kan eller vill du inte köpa så finns den på många bibliotek, finns den inte på ditt lokala bibliotek så kan du lägga ett inköpsförslag.

Vi försöker verkligen svara på alla frågor vi får och ställer du frågan på bloggen så kan fler läsa både fråga och svar! Vill du ändå skicka ett privat meddelande, boka en föreläsning, intervju eller liknande så går det bra via detta formulär. Vi finns även på twitter som @farbrorfri och på instagram som @enkelboning där ni också gärna får följa oss

8 reaktioner till “Att välja mellan stad och land…”

  1. Att bo i utkanten av en stad och ha huset 25 m från skogen är ”lyx” för mig.
    Här finns lugna promenadstigar, här finns bär och svamp och en mycket bra och trivsam lekmiljö att ta med barnbarnen till.
    Det finns mindre berg att klättra i för alla barn och en grillplats som är till för oss alla som bor här.
    Så naturnära boende är att rekommendera för både pensionärer och familjer med barn och att att kunna följa naturens växlingar är bra för både kroppen och själen.
    Håller helt med farbror Fri att närheten till natur och skog är bra på många sätt, om man kan få möjligheten att välja.

    Gilla

    1. Hej och tack för din kommentar,

      Ja det är väldigt fint att kunna bo i utkanten av ett samhälle där man får både tillgång till naturen och samtidigt den service som samhället ger. Det är väl inte en tillfällighet att mänskligheten under långa tider har levt i tighta byar/samhällen med jordbruksmark och skogsmark runt omkring, jag tror att det passar oss fysiskt och psykologiskt och det är samtidigt väldigt praktiskt.

      Gilla

  2. Det är lite tråkigt när det blir en ”Alla kan inte…” diskussion, som i fallet med ”Meningen med landet”, som jag precis har läst ut och jag klassade den som en ”trevlig essäbok med roliga anekdoter”. Jag blir lite förvånad över att den kan väcka så starka känslor, men det kanske mest är hos 08:or ?
    Grunden i diskussionen är ju hur mycket makt man har över sin tid, och tid är pengar, eller ibland tvärt om, genom att bo billigare (t ex mindre) pendla mindre (bo lokalt) äga mindre (minimalism) kan man frigöra tid (pengar) som man sedan kan använda för att sänka sina kostnader ytterligar, laga mat från grunden, ta hand om frukt, plocka svamp och bär mm mm… Eller som David, bli mer eller mindre självförsörjande. Eller min favorit på SVT, Frank i ”Hundra procent bonde”. Även FIRE rörelsen verkar ju reta en massa folk, där fri tid är avgörande för många.
    TV4 har ju nu hakat på trenden med ”En bondgård mitt i stan” med bl a Sara Bäckmo som program-ledare. Även om jag uppfattar upplägget som ”bra TV är konflikter” så kan det bli intressant.
    Vi har flyttat till en stad (Trollhättan) från en ”liten håla” på landet och fått mindre hus men större trädgård och garage och känner oss mer fria och har fått mer tid. Målet är att bli mer självförsörjande på frukt och grönt men även el vilket i förlängningen skall ge ännu mer tid.

    Gillad av 1 person

    1. Hej och tack för din kommentar,

      Jag håller med om att det blir väldigt mycket ”alla kan ju inte” men samtidigt är det ju ofta ledar och kulturskribenter som kommer med den invändningen och där kan vi ju verkligen prata om något som ”alla inte kan göra”.

      Min fundering kring David´s bok och det har jag också sagt till honom och skrivit i min recension är att familjen är lite som spöken i historien…det är ett medvetet val eftersom David inte vill eller kan berätta deras historia men det gör att det blir lite för smalt och kanske lite lättare att slå på. Samtidigt ska man kanske på ett vis vara nöjd med debatten för det är ju möjligt att lära sig något av den också.

      Låter som om ni har hittat er plats på jorden och det kan i varje fall alla göra:-)

      Gilla

  3. Håller helt med, visst finns det alla möjliga nyanser. Jag växte själv upp på landet strax utanför en större stad. Och visst var det idylliskt – åkrar, ängar, skog, bondgårdar. Men det var också långa turer med skolbussen varje dag, lokaltrafik som försämrades varje år till att mot slutet bara erbjuda 5-6 turer per dag, mycket planerande och skjutsande, två bilar, behöva ta sig in till skola och jobb även när vägen var mer eller mindre igensnöad. Tror många familjer där liknade oss, drömde om en lantlig idyll och större boende och trädgård men varje morgon körde man in till stan, kom hem sen eftermiddag, var relativt ofta inne i stan och matades med konsumtion. Tunga kostnader som ledde till litet svängrum.

    Jag har verkligen inte något emot att bo på landet i sig, men jag tror man ska vara försiktig med att pressa in ”lantidyll” i sitt livspussel när man redan springer ekorrhjul. Så jag tycker att det är viktigt att nyanserna också finns med i diskussionen. Skulle gärna läsa om all möjlig inspiration till olika sätt att leva.

    Gillad av 1 person

    1. Hej och tack för din kommentar,

      Jättebra reflektioner kring livet på landet som kan vara idylliskt men också bli rätt stressigt om man är tvungen (eller vill) åka till stan i stort sett varenda dag. För vår del har vi mer och mer tänkt att man måste ha 80-90% av det man vill och behöver göra på avstånd så att man kan transportera sig aktivt (gång/cykel) och att alla i familjen över 6-7 år kan göra det samma. Det kan ju såklart vara på en lite ort om det finns en skola och om föräldrarna oftast kan jobba hemifrån eller har en verksamhet på gården. Det kan också sätta lite press på att göra sin fritid hemmavid om det så handlar om att hitta nya spännande utflyktsmål nära eller om det handlar om att få igång det vilande fotbollslaget igen.

      Det finns som sagt många medelvägar här men med hjälp av några principer så kan det vara möjligt att hitta rätt balans…

      Gilla

      1. Ja ungefär så har vi också försökt att tänka.

        Har funderat en del över den här ”debatten” senaste dygnet faktiskt. Har inte läst Jonstads böcker men kollat igenom några artiklar. Om jag fattat det rätt så vill han uppmuntra människor att lämna storstadslivets stress och konsumtion för att istället bli mer självförsörjande? Jag är helt enig i att sättet vi lever idag inte är hållbart på många sätt. Men jag måste ändå säga att jag tycker det är bra att det även problematiseras, för ärligt talat kan det väl inte vara så lätt idag att enbart försörja sig på småskaligt jordbruk?

        Även om man kan producera egen energi och egen mat så kommer man ju behöva någon form av inkomst, alltså pengar, även om man inte nöjeskonsumerar. Om inte annat för tryggheten den dag man på grund av sjukdom eller ålder inte orkar med självhushållningen. Att dra in pengarna via vanligt kneg kostar tid och energi, liksom kostnader för transport vilket leder till mindre tid och energi till jordbruket samt allmänt pusslande. Kan man under tiden bygga upp ett eget varumärke och tjäna sina pengar hemifrån parallellt med självhushållande har man ju en enorm fördel. Att vara duktig på att skriva och prata är kanske viktigare för att lyckas än att vara fysiskt start till exempel, något man kanske spontant tänker är viktigt för livet på landet.

        Så som sagt, jättebra med en nyansering av debatten. Fokusera på att göra små förändringar i rätt riktning för att leva mer hållbart.

        Gilla

      2. Hej och tack för din nya kommentar,

        Skulle vilja beskriva Jonstads böcker som en utveckling från att han först pratade väldigt teoretisk och kollaps och omställning för att sedan bock för bok bli mer pragmatisk, eller jordad som ha själv vill kalla det.

        Han skriver till exempel om att både han och partnern jobbar halvtid och drar in en lön som de kan leva på eftersom de lever billigt och enkelt, och utöver det blir de mer och mer självförsörjande när de lär sig att odla, hålla djur och jaga. Just i Jonstads fall är ju hans arbete lite ”speciellt” eftersom han skriver och föreläser om det liv som han och familjen har valt och det är vad många hänt upp sig på och missat det faktum att David Jonstad troligen har valt det sämst betalda yrke som han hade kunna göra, hade han istället till exempel valt att jobba extra på timmar i äldrevården eller skolan hade han med största sannolikhet tjänat mer pengar. Man missar alltså poängen med ”bättre liv till halva priset”..

        Sen är det jättebra att detta diskuteras och jag tror att den sammantagna effekten av debatten blir att många blir bra mycket klokare men ibland undrar man om den som recenserar/kommenterar faktiskt har läst boken…

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s