Fredagsfunderingen – den märkliga svenska arbetsmarknaden!

Under mina senaste år som lokalreporter så har jag kommit i kontakt med många inom kommunal verksamhet och på små och stora företag. Ämnen vi haft på agendan har varit vitt skilda men allt som oftast har utmaningen med att hitta personal kommit upp. Till viss del är det högkvalificerad personal som saknas men i många fall är det jobb som kräver på sin höjd gymnasiekompetens.

Samtidigt upplever vissa att det är mycket svårt att få ett jobb, det verkar vara alla dom som inte riktigt passar in i normen, den som är ung utan erfarenhet och söker sitt första jobb, den som är lite äldre men fortfarande har en hel del år kvar till pension eller den som inte vill jobba en traditionell heltid.

Här i våra trakter sägs det vara full sysselsättning bland alla som gått ut ett svenskt gymnasium, dessutom har i stort sett alla som kom till Sverige från Syrien och Afghanistan under flyktingkrisen fått jobb. Den enda reserven just nu är personer med utländsk härkomst som var över 30 när de kom och har liten eller ingen skolgång hemifrån och svenskar som slutat gå dit någon gång under tonåren och som nu är vuxna men utan fullständiga betyg ofta kombinerat med någon diagnos av något slag.

Ändå upplever jag att många arbetsgivare blir skräckslagna när någon hör av sig och vill ta en kaffe och höra vilka arbetsuppgifter som finns. När väl en rekryteringsprocess påbörjas är den många gånger väldigt administrativ, styltig och långsam så risken är att duktiga personer inte ens finns kvar att rekrytera när processen är slutförd.

Jag tolkar det som att rädslan för att göra fel i många fall gör att man hellre inte gör något alls, att man är rädd att ta ett samtal med någon och sen behöva göra denne besviken om det ”inte blir nått”, även om kanske en del av dessa kontakter skulle kunna leda fram till en jättebra rekrytering?

Vad tänker ni andra som är närmare arbetsmarknaden? Märks det att det är svårt att hitta personal eller fortsätter arbetsgivarna att dra benen efter sig som om det var överskott på arbetskraft? Vad har du för erfarenheter som sökande och som arbetsgivare?