Av min vän bloggaren miljonärinnan30 fick jag tips om en bok som lät riktigt intressant. Den heter ”Die with Zero” och är skriven av Bill Perkins, en tidigare hedgefondförvaltare, filmproducent och pokerspelare. Bara där hör man att detta är en bok som kommer från ett lite annat perspektiv än ”vanligt folk” och det märks. Den var inte ointressant för det och ger en hel del intressanta perspektiv.
Tesen som drivs i boken är att det är önskvärt att dö med noll på kontot, du har som bekant ingen nytta av pengar när du är död. Det handlar också om att inse att vissa saker bara kan göras i en viss fas i livet och då gäller det att passa på, det kan vara jordenruntresan med ryggsäck när du är ung, eller tiden med barnen medan de fortfarande är små. Dessa går inte att senarelägga och när chansen är missad kommer den in tillbaka. Det är också bättre att skänka pengar till välgörenhet eller till barnen medan man lever än att vänta för att lämna ett arv. I dessa perspektiv kan jag bara hålla med.
Där jag har större problem med bokens premiss och där jag tror att Bill Perkins perspektiv (som amerikansk övre medelklass eller till och med överklass) kommer in är när han utgår ifrån att de flesta människor begränsas i sin frihet för att de sparar ”för mycket”. Detta både tidigt i livet när de borde vara ute och uppleva men också senare i livet där de fortsätter att ackumulera pengar (jobba) långt efter det är nödvändigt och därför avstår från ett fritt och friskt liv som pensionärer.
Det finns helt klart en grupp som är allt för fokuserad på att bygga kapital. Vid några tillfällen har jag ”coachat” läsare med deras ekonomi, de har då köpt ett antal av våra böcker och delat ut till andra och så har vi hörts ett par gånger på telefon och prata igenom deras ekonomiska situation.
Sånär som alla gånger har mitt övergripande råd varit att det kapital som personerna i fråga har räcker för ett enkelt och fritt liv och att de kan hoppa av ekorrhjulet när helst de själva vill, förslagsvis redan nästa dag. Detta är dock ett urval av väldigt ovanliga individer och familjer och är långt ifrån ett tvärsnitt av samhället i stort.
Mitt generella perspektiv är (1) att de allra flesta skulle vara mer fria om de var mer sparsamma då de inte blir lika akut beroende av varje krona i inkomst (2) motsättningen mellan att vara smart sparsam och att leva ett fullt och upplevelserik liv är falsk.
Hur hittar ni balansen mellan att leva och att spara? Hur hittar du din tillräckligt nivå?
Våra båda böcker finns att köpa på de flesta ställen där böcker säljs men bäst direkt från vårt lilla förlag pug.se . Kan eller vill du inte köpa så finns den på många bibliotek, finns den inte på ditt lokala bibliotek så kan du lägga ett inköpsförslag.
Du vet väl att våra böcker ”Ut ur ekorrhjulet” och ”Lev lokalt” även finns som ljudböcker hos Bookbeat, Nextory (som båda erbjuder en gratis 30 dagars provperiod för nya kunder) och Storytel (som erbjuder 14 dagars gratis för nya kunder).
Vi försöker verkligen svara på alla frågor vi får och ställer du frågan på bloggen så kan fler läsa både fråga och svar! Vill du ändå skicka ett privat meddelande, boka en föreläsning, intervju eller liknande så går det bra via detta formulär. Vi finns även på Twitter som @farbrorfri och på Instagram som @enkelboning där ni också gärna får följa oss.
Enkel boning- ett fritt liv i all enkelhet- 
Tror det beror väldigt mycket på hur man definiera ”smart sparsam” och ”att leva ett fullt och upplevelserik liv”. Jag menar väldigt många ‘stora’ upplevelse (skaffar barn, utlandsresor, åker mycket skidor) kostar pengar. Sedan kan man så klart har mångå upplevelser som inte kostar (mycket) pengar också.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Du har helt rätt i att många upplevelser kostar pengar men det förändrar inte att mycket går att göra på flera olika sätt, säg till exempel en radda av resor med några dagar eller någon vecka på resmålet jämfört med att resa mer sällan men vara borta en eller ett par månader varje gång. Säg att du gillar segelbåtar, det kan vara dyrt att skaffa båten men om du sedan använder den mycket så kan kostnaden per upplevelse bli helt annorlunda. Gillar du att åka skidor kan du flytta närmare en backe så att du kan åka 100 dagar om året för samma kostnad som en del lägger på en sportlovsvecka etc. Det finns saker som kan göras helt utan pengar också men det riktigt kraftfulla utfallet kommer med en liten summa pengar och en stor dos kreativitet.
GillaGilla
Bra exempel där!
GillaGillad av 1 person
Har inte läst boken men lyssnat till rikatillsammans genomgång (deras avsnitt 261/262, ca 2.5 tim) och tyckte idéen med time-boxing var intressant, att det är en hel del saker man inte kan göra som gammal (och rik).
Min erfarenhet av folk runt mig är att man sparar för mycket och sparsamhet inkräktar på vad man gör, t ex sparade min mamma tills hon gick bort och ville inte ”unna sig” ens när hon hade möjlighet. Nu är jag lite äldre än er så det är säkert en generations-fråga också.
GillaGillad av 1 person
Hej och tack för din kommentar,
Tror att det kan vara både en generationsfråga och en åldersfråga, min upplevelse är att den gamla generationen (som min far t ex som var född 1937) tenderade att vara för sparsamma och ibland gå miste om möjligheter. Senare genrationer har gravis tappat detta och in min egen genreration född på 70-talet tycker jag att det omvända är ett större problem nämligen allt för litet sparande och därmed en begränsad frihet till olika val i livet. Sen tycker jag det verkar som att äldre sparar mycket i alla generationer när det egentligen inte är nödvändigt när man krasst kan säga at det inte finns så mycket tid kvar att spara till. Delvis kan det bero det som också nämns i boken att äldre faktiskt inte kan göra lika mycket och om de fortsätter att ha en inkomst är det inte säkert att den går åt…
”Time-boxing” tycker även jag är intressant och vi har tidigare tex i ”Ut ur ekorrhjulet” beskrivit det som att man kan göra allt men inte samtidigt, vi ser när vi tittar tillbaka på livet att det är ungefär 5 års ”boxar” varefter livet förändras t ex från ett liv som ung student, till det att man bildar par utan barn, sedan småbarnsår följt av skolbarnsår följt av barnens ungdomsår och så vidare. Dessa faser har alla sina möjligheter och begränsningar, möjligheterna bör man greppa med båda händerna samtidigt som man accepterar de unika begränsningarna och skjuter saker som inte passar i den ”boxen” till en senare tid.
GillaGilla